Det är lite ironiskt. Imorse när jag slog på den lilla rosa för att insupa min morgondos av uppdateringar, möttes jag – i klicket mot min Gcal – av det här:

Senast inatt hade jag en semifilosofisk diskussion kring Googles existens. Joakim målade upp ett scenario där Google helt plötsligt en morgon ”inte fanns”, utan hade ersatt alla sina  sidor med vita fönster och en paypal-knapp. Frågan vi ställde oss var hur mycket vi skulle vara beredda att betala för att få tillgång till deras tjänster igen. Skulle vi vara beredda att betala alls?

Förutsatt att konkurrensläget inte hade ändrats (det vill säga att ingen annan gjorde ungefär samma sak lika bra och inom lika många områden) så är mitt svar ett definitivt ja. Jag skulle lugnt betala för ett Google-abonnemang ,det trots att jag varje gång lider en aning för att det grafiska gränssnittet i de flesta ”grundtjänsterna” – Gmail, Calender, Reader, Docs etcetera – är så ”men-det-är-ju-koden-som-är-det-viktiga”-fult (nej, jag har heller aldrig fallit för WordPress oneliner ”code is poetry”…).

På sätt och vis förvånar jag mig själv. Vi lever i en gratisera, jag är uppvuxen med vanan att allt på nätet ska vara tillgängligt och fritt. Och jag håller med Chris Anderson i mångt och mycket – free is the way to go.

Samtidigt värnar jag om de tjänster jag gillar (och jag förstår att företag till slut måste hitta affärsmodeller för att casha in – modeller som bygger på annat än trötta bannerannonser).  Och för rätt tjänst, till rätt pris, är jag nog beredd att lägga en slant. Däremot tror jag att det är ytterst viktigt för den som tar betalt att väga den slanten i en guldvåg. Är det någonstans priset måste motiveras extra väl och utbudet vara ett kvitto som verkligen bekräftar mina förväntningar, är det på Internet.

Att Storytel tar 150 kr/ljudbok (eller 49 kr/vecka för obegränsat antal nedladdningar) känns inte värt. Jag laddar inte ner en enda, trots att tjänsten som sådan känns klockren. Skulle de sänka det till 50 kr exemplaret däremot, skulle jag lugnt klicka hem både en och två och kanske flera.

Spotify betalar jag inte för, men skulle göra det om jag inte hade något val (och om Sofia mer ofta var så påträngande).

Jag skulle kunna fortsatta rabbla längs listan. What’s Next rapporterar idag att Last FM blir betaltjänst utanför Storbritannien, USA och Tyskland. Skulle jag betala? Kanske. Skulle du betala för det? Eller hellre vara utan?

Vilka tjänster skulle du vara beredd att betala för? Varför? Och framförallt, hur mycket? Vad är tillgängligheten till Google värd? Eller Facebook? Om du möttes av en paypal-knapp där imorgon, skulle du öppna din plånbok med ett klick?

Money makes the world go round?

No related posts.

Relaterade inlägg tack vare Yet Another Related Posts Plugin.