Har haft mig ett par lata dagar i en idyllisk Lådnavik med nedkoppling av det mesta – från internet till immunförsvar. Bara sporadiskt statusuppdaterat och bloggscrollat via mobilen och medicinerat mig med hemlagat, midsommarsnaps och mycket sömn.

Och så har jag gjort något som det var förbannat länge sen jag gjorde – jag har tagit mig tid att läsa en bok. Fick mig tilldelad (precis så: Här! Läs!) ”Djävulen och fröken Prym” av Paulo Coelho. Tänkte inte ge mig på en personlig bokrecension (det kan du, om det lockar dig, hitta här) utan bara konstatera att den i all sin enkelhet är mycket bra och tvingar fram svåra men viktiga frågor om människans innersta väsen, vilja och moral.

Den jag dock mer än själva boken fäster hjärtat vid är Paulo Coelho, författaren man kanske mest förknippar med Alkemisten, men som också med orden ”en människa som inte delar med sig är inte bara självisk utan även bitter och ensam” öppet stöder The Pirate Bay och själv lägger ut sina böcker både där och på sin egen sajt.

I Djävulen och fröken Prym skriver han i förordet att ”jag har alltid varit övertygad om att djupa förändringar, såväl i människan som i samhället, sker under mycket korta tidsrymder. När vi minst väntar oss det ställer livet oss inför en utmaning för att testa vårt mod och vår vilja till förändring. I denna stund är det ingen idé att låtsas som ingenting eller att ursäkta sig med att säga att vi ännu inte är redo. Utmaningen väntar inte. Livet blickar inte tillbaka. En vecka är mer än tillräcklig tid för att vi ska kunna bestämma om vi accepterar vårt öde eller inte”.

Jag tror verkligen att det finns en hel del sanning att hämta i dessa ord (av egen erfarenhet vågar jag mig på att påstå att jag vet att det finns det). Och jag tror verkligen att Coelhos uppmaning tåls att upprepas om och om och om igen. När ”den djupa förändringen” sker – må den röra en individ, en grupp, ett företag eller ett helt samhälle ”är det ingen idé att att låtsas som ingenting eller ursäkta sig med att säga att vi ännu inte är redo”.

Jag tror det gäller i mångt och mycket – och jag tror definitivt det gäller de områden som jag bloggar om här; teknik och kommunikation och förhållningssätten till dessa.

PWC tar bara lite mer betalt för sin slutsats (…) men kommer fram till samma sak – det går inte att gömma sig för det nya. Utmaningen väntar inte. Värt att tänka på, vad än det är man vill, måste eller måste förstå att ta sig för…

Relaterat (till den som vågat ”anta utmaningen” men sedan lämnat den därhän): Joakim Jardenberg har i helgen skrivit ett Mindparkinlägg om ”Relationskyrkogårdenföretagets värsta fiende”. Läsvärt för alla företag som med full iver kastar sig in i sociala medier utan att sedan uppehålla sin aktivitet och närvaro.

”Syns du inte, finns du inte”, brukar det ju heta. Men jag tänker att på internet och i sociala medier är nog ett uttryck som ”finns du men minns det inte, då syns det!” nog så viktigt att komma ihåg.

Sharing is caring!
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • Ping.fm

No related posts.

Relaterade inlägg tack vare Yet Another Related Posts Plugin.