Vad är ett ”samtal”?

Avslutade just ett telefonsamtal med min älskade mamma där hon undrade en sak jag känner att jag måste dela med mig av.

Min mamma jobbar sedan ett antal år tillbaka som lärare för elever årskurs 4-6 (ett yrke som hon, efter 15 år i en helt annan bransch, återvände till eftersom hon saknade den kunskapsdelande atmosfären och framförallt – att på riktigt jobba med människor, den anspelande klyschan till trots).

Och hon brinner verkligen för sitt yrkebrinner för att öppna sinnen, föra diskussioner, lära och lära sig av sina elever och för att utveckla hela skolan som verksamhet. Sedan augusti har hon även börjat resa Sverige runt och föreläsa om lärande och etik, en del i Läraförbundets och Lärarnas Riksförbunds ambition att göra skolan till en riktig profession med yrkesetiska principer.

Ska inte bli långrandig kring min mamma som person (även om hon är en människa jag lätt skulle kunna bli det kring), utan bara kort sammanfatta de ”oviljor” och ”oförmågor” som hon dagligen möter i sin vardag;

det är oviljor till förändring och till att tänka utanför sekelgamla skolbänkar. Det är oförmågor att ”ifrågasätta sitt eget bygge” och att våga riva de gamla takstammar som ändå inte riktigt bär. Det handlar om ett märkligt motstånd till att, som en av samhällets första instanser (den medborgare i allmänhet väldigt tidigt i livet kommer i kontakt med), inte vara mer av en drivande kraft i dess utveckling. Eller ett motstånd till att ens riktigt vilja delta i den samhällsutveckling som redan sker.

Kort sagt. Att vara visionär i skolans värld är inte någon enkel match, men det hindrar inte min mor från att idogt vara den där ”motvallskärringen” som inte räds en diskussion kring nya idéer och en kamp för liiiite lite mer utanför-skolbänks-tänk.

En av alla diskussioner hon konstant lyckas hamna i tog plats idag och den banala men ändå viktiga diskussionsfrågan löd; ”Vad definierar ett samtal?”.

Enligt kollegorna hon diskuterade med är konversationen tvungen att vara muntlig för att den ska räknas som ett samtal, och sedan var det punkt slut med det. När min mamma protesterade med att en teckenspråkskonversation mellan döva eller en chatt på webben väl också måste kunna klassas som ett samtal, fick hon inget gehör. Teckenspråkskonversationen möttes förvisso av ett ”hmmmmjoooo”, men en chatt, nej där gick gränsen. I överhuvudtaget hade kollegorna svårt att tänka sig att någon konversation på webben, såtillvida den inte innefattade ljud, skulle vara ett samtal.

Så. Min mamma ringde och bad mig (utan att först ge mig bakgrunden ovan) definiera vad ett samtal är. Jag kom fram till att ett samtal är ett gemesamt utbyte av tankar mellan minst två parter där båda aktivt deltar genom att både lyssna och bidra med input. Och självklart hävdade/hävdar jag att ett samtal kan ske lika mycket på nätet som det kan över telefon eller mellan människor som fysiskt.

På Wikipedia inleds förvisso definitionen av ett samtal med meningen Samtal är ett muntligt utbyte av information mellan två eller flera människor”, men jag har svårt att hålla med.

För mig bygger inte ett samtal på att det strömmar ljud ur minst två munnar som kommunicerar med varandra, utan på att det just handlar om en gemensam kommunikation där de inblandade interagerar.

Jag lovade med min mamma att posta frågan på Twitter, vilket jag också ska, men är förstås lika intresserad av kommentarer här. Så nu undrar jag alltså; vad är ett ”samtal” för dig?

Uppdaterat: Nu ringde min mamma igen. Och sa att hon för första gången skulle försöka sig på att gå in och redigera en Wikipedia-artikel. Först var hon dock intresserad av att höra vad Twittosfären tycker. :)

Uppdaterat #2: Uppmärksammade just att Johan Groth också skrivit en bloggpost på Mindpark om ”samtal” idag : ”Disjunkta och konjunkta samtal”, mycket intressant läsning!

Uppdaterat #3: Också på Twitter och Facebook har kommentarerna på detta inlägg gått varma (ja, jag vet, dags att implementera Disqus…), och de flesta håller tveklöst med – ett samtal behöver inte innehålla muntligheter. Även min mamma (som tyvärr inte kommenterat här) gjorde ytterligare tillägg efter att ha tagit del av folks input: ”Läste kommentarer till dig och tänkte på det här med kroppsspråk och gester som ngn tog upp, eftersom det inte fungerar via nätet. Men hur ter sig då ett fysiskt samtal mellan två människor med burka? Är det inte ett samtal?”.

Och tack vare en viss Patrik har nu Wikipedia ”lagats” :)


18 thoughts on “Vad är ett ”samtal”?

  1. Grymt bra bloggpost, och tankar, både av dig och din mamma!

    Håller med om din definition! Det behöver inte vara muntligt.

    Jag hörde någon säga att en ”konversation” behöver vara i realtid, dvs det kan inte vara en mailkonversation som går fram och tillbaka över lång tid. Vilket förstås är helt fel, en konversation, eller ett samtal, är det så fort man fått ett svar.

    Keep it up,

    Anton

  2. Grymt bra bloggpost, och tankar, både av dig och din mamma!

    Håller med om din definition! Det behöver inte vara muntligt.

    Jag hörde någon säga att en ”konversation” behöver vara i realtid, dvs det kan inte vara en mailkonversation som går fram och tillbaka över lång tid. Vilket förstås är helt fel, en konversation, eller ett samtal, är det så fort man fått ett svar.

    Keep it up,

    Anton

  3. Intressant diskussion! Frågan jag ställer mig är om inte ett samtal är mer än konversationen. Just delen ”tal” i ordet bör dock specificera att det handlar om det muntliga. Ur ett samtal kan man även läsa saker ur tonfall, tonläge, betoningar osv. vilket är svårare i andra, icke talade, medium.

    I din definition tycker du inte att man behöver tala, men man bör lyssna? Borde snarare i så fall vara att både ge och ta emot input (vilket iofs låter lite tekniskt)

    Men vist är det ett problem. Säger nog själv att ”jag pratade med” även om det är via SMS, Twitter eller chatt.

  4. Intressant diskussion! Frågan jag ställer mig är om inte ett samtal är mer än konversationen. Just delen ”tal” i ordet bör dock specificera att det handlar om det muntliga. Ur ett samtal kan man även läsa saker ur tonfall, tonläge, betoningar osv. vilket är svårare i andra, icke talade, medium.

    I din definition tycker du inte att man behöver tala, men man bör lyssna? Borde snarare i så fall vara att både ge och ta emot input (vilket iofs låter lite tekniskt)

    Men vist är det ett problem. Säger nog själv att ”jag pratade med” även om det är via SMS, Twitter eller chatt.

  5. @Anton: Tack!! Och kul att du nämner mail – vi pratade faktiskt om realtidsaspekten och just mail och kom fram till precis samma sak, att det nog inte riktigt kan klassas som samtal….

  6. @Anton: Tack!! Och kul att du nämner mail – vi pratade faktiskt om realtidsaspekten och just mail och kom fram till precis samma sak, att det nog inte riktigt kan klassas som samtal….

  7. @Andreas: Och intressanta funderingar av dig!! Var kanske inte tydlig nog i min definition, men menar absolut att både parter både måste ge och ta emot input i det jag kallar ett samtal.
    Håller också med dig om att man i ett samtal ofta kan läsa ut saker ”mellan raderna”, något som definitivt kan vara svårare t ex på Twitter men som vi genom smileys och andra ”hjälpattribut” ändå lyckas lösa ganska bra… Givetvis är det lättare att det uppstår kommunikativa missförstånd på Twitter än i ett fysiskt, muntligt samtal, men å andra sidan tycker jag inte att ett samtal defineras av att det är fritt från missförstånd….

  8. @Andreas: Och intressanta funderingar av dig!! Var kanske inte tydlig nog i min definition, men menar absolut att både parter både måste ge och ta emot input i det jag kallar ett samtal.
    Håller också med dig om att man i ett samtal ofta kan läsa ut saker ”mellan raderna”, något som definitivt kan vara svårare t ex på Twitter men som vi genom smileys och andra ”hjälpattribut” ändå lyckas lösa ganska bra… Givetvis är det lättare att det uppstår kommunikativa missförstånd på Twitter än i ett fysiskt, muntligt samtal, men å andra sidan tycker jag inte att ett samtal defineras av att det är fritt från missförstånd….

  9. Spännande diskussion. Naturligtvis kan vi säga att all kommunikation mellan människor utgör någon form av samtal men jag tror det är bra om vi inte har för vida definitioner. Jag skulle vilja säga att samtal ska vara samtidiga (synkrona) annars är det ett utbyte av meddelanden (eller vad vi nu ska kalla det). Med andra ord är mail inte samtal och inte heller forum. Däremot är Twitter samtal liksom chat.

    Däremot finns det, tycker jag, inget behov av att säga vilken kanal samtalet har. Jennifers mamma slår ju huvud på spiken med sitt exempel om teckenspråk.

    Vad gäller skolan så kan man prata länge om vad som är bra och vad som kunde bli bättre i skolan. Jag har arbetat med frågan från och till under de senaste 15 åren ;-)

  10. Spännande diskussion. Naturligtvis kan vi säga att all kommunikation mellan människor utgör någon form av samtal men jag tror det är bra om vi inte har för vida definitioner. Jag skulle vilja säga att samtal ska vara samtidiga (synkrona) annars är det ett utbyte av meddelanden (eller vad vi nu ska kalla det). Med andra ord är mail inte samtal och inte heller forum. Däremot är Twitter samtal liksom chat.

    Däremot finns det, tycker jag, inget behov av att säga vilken kanal samtalet har. Jennifers mamma slår ju huvud på spiken med sitt exempel om teckenspråk.

    Vad gäller skolan så kan man prata länge om vad som är bra och vad som kunde bli bättre i skolan. Jag har arbetat med frågan från och till under de senaste 15 åren ;-)

  11. Pingback: Disjunkta och konjunkta samtal, part 2 « Johan Groths hemsida

  12. Hej!

    Intressant inlägg. Jag har själv arbetat som lärare sedan 2000 och känner igen mig så mycket i det din mamma tar upp. Jag har många, många gånger undrat varför det går så sakta att förändra och förnya. Varför det är så stängt in till alla klassrum. Vet du vad jag tror det kan handla om? Rädsla och bekvämlighet! Det är lite jobbigt att lämna det där trygga, bekväma att alltid göra som man gjort tidigare. Förändringar kan ju innebära att man kritiseras och att man inte duger. Men det finns skolor som är ”fräschare” i sitt tänk! Där man ”samtalar” med sina elever på alla möjliga sätt (facebook, mail, msn, sms osv…). Jag har erfarenhet både från det riktigt betongfasta till mer rörligt, nytänkande. Jag har hoppat av lärarbanan och saknar mina elever massor… men inte resten ;) Studerar nu på Medieinstitutet och tänker mig nog en framtid inom det kommunikation/produktion… men vem vet, inte omöjligt att jag gör som din mamma!

  13. Hej!

    Intressant inlägg. Jag har själv arbetat som lärare sedan 2000 och känner igen mig så mycket i det din mamma tar upp. Jag har många, många gånger undrat varför det går så sakta att förändra och förnya. Varför det är så stängt in till alla klassrum. Vet du vad jag tror det kan handla om? Rädsla och bekvämlighet! Det är lite jobbigt att lämna det där trygga, bekväma att alltid göra som man gjort tidigare. Förändringar kan ju innebära att man kritiseras och att man inte duger. Men det finns skolor som är ”fräschare” i sitt tänk! Där man ”samtalar” med sina elever på alla möjliga sätt (facebook, mail, msn, sms osv…). Jag har erfarenhet både från det riktigt betongfasta till mer rörligt, nytänkande. Jag har hoppat av lärarbanan och saknar mina elever massor… men inte resten ;) Studerar nu på Medieinstitutet och tänker mig nog en framtid inom det kommunikation/produktion… men vem vet, inte omöjligt att jag gör som din mamma!

  14. @Maja: Härligt att höra att det finns fler ”på samma bana”. Och – att du pluggar på Medieinstitutet. Pedagogik Nya Medier?!

  15. @Maja: Härligt att höra att det finns fler ”på samma bana”. Och – att du pluggar på Medieinstitutet. Pedagogik Nya Medier?!

  16. Pingback: Diskussion +kommunikation - Eniro

  17. Pingback: Blogg undrar du vad meningen med livet är?

  18. Pingback: Det twittrande gymnasiet « The Jennie - text och tankar, webb och kommunikation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>