Lästips: ”Nu är det bevisat – Twitter en effektiv marknadskanal”

I slutet av förra veckan landade det ett nyhetsbrev från Prime i min inbox. Hade nog inte reagerat särskilt om det inte vore för den så smart satta ämnesrubriken ”Nu är det bevisat – Twitter är en effektiv marknadskanal (tiptopp klickgenerator om man ska maila @thejennie – även om man som avsändare råkar heta Prime och därmed, av omotiverad(?) anledning, av samma mottagare uppfattas lite sektliknande ond till sin karaktär…).

I korta drag handlade mailet i alla fall om att två Prime:are varit intresserade av att ta reda på vad varumärken egentligen får ut av Twitter (en fråga som jag även ser fram att höra diskuteras under Social+Cash). Alltså -  huruvida denna ”heta potatis i kommunikationsvärlden” är välinvesterade resurser eller slöseri. Och har du inget för dig en solig söndag som denna föreslår jag att du tar del av resultatet.

I korta drag handlar hela spaningen (det är sådant Prime gör när de undersöker och presenterar – de spanar) om att studenterna tillika Prime-stipendiaterna Carin Skoghagen och Sofia Kocken ”genom kvantitativa resultat ville ta reda på huruvida Twitter kan vara ett sätt att tränga igenom bruset, nå fram till konsumenter och förändra deras perception av varumärket bakom”.

Och huvudrubrikerna i resultatet löd bland annat:

  • Twitter sänder ut positiva marknadsföringssignaler – konsumenter som följt ett varumärke på Twitter, jämfört med konsumenter som inte följt varumärket på Twitter, uppfattar att varumärket lägger ner mer resurser på sina kunder, är mer ledande, mer smart och mer innovativt.
  • Tvåvägskommunikation på Twitter ger en större positiv effekt än envägskommunikation, då det dessutom signalerade att varumärket uppfattas ha hög kvalitet på sina produkter, är trovärdigt samt omtänksamt.
  • Tvåvägskommunikation på Twitter visade sig även uppnå en positiv effekt på både varumärkesattityd, köpintention och WOM-intention, det vill säda deltagarnas benägenhet att prata gott om varumärket med andra.
  • Endast vetskapen om att ett varumärke är närvarande på Twitter signalerar att varumärket lägger ner resurser på sina kunder, har hög kvalitet på sina produkter och är smart. Alltså – positiva signaleffekter av närvaro på Twitter uppstår även hos personer utanför Twittersfären.

Detaljer kring hur tjejerna kommit fram till resultaten och vad de själva tror sig kunna lära av detta kan du alltså läsa mer om i spaningen här. Och fastän resultaten kanske inte känns som ”rocket science news” så tycker jag ändå att alla sådana här undersökningar av hyfsad forskningskaraktär är intressanta, inte minst med tanke på att de inom sociala medier än så länge tyvärr är ganska få.

För att sedan faktiskt kunna använda och referera till denna undersökning i någon form, behöver man förstås få reda på vad exakt vad ”kvantitativa resultat” innebär, hur urvalet av grupper gjordes och hur många som ingick där (har mailat, återkommer om svar ges). Och att efter just denna undersökning påstå att det ”Nu är det bevisat!” är kanske att slå sig själv på bröstet lite för hårt.

Men. I vilket fall innehåller den lilla rapporten en hel del bra meningar att plocka med sig och kanske upprepa för det företag som ännu inte förstått varför närvaron online är så viktig. Framför allt tror jag att denna mening, ”konversationen om stora varumärken pågår på Twitter, och i andra sociala forum, oavsett om varumärket deltar eller inte”, tåls att upprepas duktigt många gånger.

UPPDATERAT: Snabbare än attans fick jag svar från Sofia och Carin som skriver följande kring urvalet av testgrupper:

”Totalt var det 128 personer som följde en twitter och av dessa så var 58 vana twittrare och 70 ovana. De två kontrollgrupperna bestod i sin tur av totalt 170 giltiga svar, varav 56 vana twittrare och 114 ovana. Vidare så bestod signalgruppen av 161 giltiga svar, där samtliga var ovana twittrare. Det totala antalet svar som ingick i experimentet var således 459 stycken.

Vid rekryteringen av respondenter ansåg vi det nödvändigt att informera om vad som krävdes eftersom experimentet innebar en relativt stor ansträngning för respondenterna. Baserat på detta, tillsammans med det faktum att vi inte ville att kontrollgrupperna och signalgruppen skulle vara medvetna om att experimentet rörde sig om Twitter, valde vi att inte rekrytera dessa grupper vid exakt samma tillfälle som manipulationsgrupperna. Dessutom delades twitterdeltagarna in i två grupper beroende på om de var vana eller ovana twittrare, vilket gjorde att vi var tvungna att ställa denna fråga redan när de anmälde sig till experimentet. Detta stärkte vår uppfattning om att det mest lämpliga sättet var att rekrytera kontrollgrupperna och signalgruppen vid ett senare tillfälle, eftersom att vi inte ville att dessa skulle misstänka att experimentet rörde sig om Twitter. Vi valde att fånga in respondenterna till manipulationsgrupperna genom följande kanaler; Facebook, Twitter och mail, där vi skrev ett kort inlägg om att vi letade respondenter till en studie och avslutade kommentaren med att lägga upp en länk till en mindre enkät. I enkäten fanns kort information om att vi skrev magisteruppsats på Handelshögskolan i Stockholm där vi nu behövde hjälp av personer som kunde tänka sig att följa ett specifikt varumärke på Twitter under en vecka. Respondenterna fick fylla i ålder, sysselsättning och mailadress samt svara på en fråga angående om personen var aktiv på Twitter eller ej. För att öka incitamentet att ställa upp lottade vi ut presentkort bland deltagarna.

Efter det att experimentveckan hade avslutats mailades en online-enkät till twitterdeltagarna i manipulationsgrupperna. Samtidigt skickade vi ut en identisk enkät, med undantag för de twitterspecifika frågorna, till kontrollgrupperna och signalgrupperna. Vi noga med att alla grupper skulle uppvisa största möjliga grad av homogenitet, varför vi rekryterade  respondenter till kontrollgrupperna och signalgruppen genom samma kanaler som manipulationsgrupperna. Således togs detta urval från samma population. På samma sätt som för manipulationsgrupperna skrev vi ett kort inlägg om att vi letade respondenter till en studie och avslutade kommentaren med att lägga upp en länk till enkäten. Informationen var, precis som för manipulationsgrupperna, att vi behövde hjälp till vår magisteruppsats på Handelshögskolan i Stockholm.”

Ingen ”hastigt hopslängd enkät” alltså :). Skönt!

4 thoughts on “Lästips: ”Nu är det bevisat – Twitter en effektiv marknadskanal”

  1. Samtidigt innebär ordet effektiv att man mäter resursåtgång också. Tvävägskommnikation kostar väldigt mkt pengar. Givet det perspektivet vinner nog tv marknadsföring gentemot twitter varje dag just nu och kommer säkert så göra ett bra tag framöver.

  2. Givetvis. Tror inte heller att Twitter är den kanal som idag (eller ens någon riktigt nära dag) kan ”ta upp fighten” med de tyngre medierna (typ TV). Tycker dock det är intressant med resultat som visar att kommunikationen på Twitter ändå kan spela roll…

  3. varje tweet eller post är en liten meme som man oftast tar in direkt. man har inget filter som annan media. Sådär är det viktigt.

    Jag tror dock företagen kommer ha stora problem med detta medium länge. som du vet nu är de flesta spammare ;-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>