”En youie blir aldrig lika poppis som en selfie”

Det här med selfies alltså, det är ju helt klart värt en kommentar. Min kollega Joakim delade den här bilden igår, och jag skrattade i en eon, internettid mätt (typ fem minuter alltså). Men kanske ligger det nåt i den där bilden, kanske är en selfie inte så långt ifrån begreppet självbild. Eller ja, i alla fall den självbild vi vill måla upp.

Brit Stakston bloggade lite om selfietrenden, precis efter att Oscarsgalan gått av stapeln och Ellen DeGeneres så kallade ”superselfie” (jo, det är ett begrepp, precis som ”space selfie”, selfies tagna i rymden, är ett annat) blev den mest retweetade bilden någonsin. Brit skrev då att ”vi kan häckla hur mycket vi vill med selfietrenden, men det skapar onekligen en unik bakom-kulisserna-känsla och en närhet”.

Jag håller med. Inte för att alla selfies berör, men i alla fall många har förmågan att roa. Skam den som inte skrattat åt Selfie Olympics liksom!

Andra ser faror. Som Cindy Wahler som i sin Forbes-krönika Why Companies Must Discourage ‘Selfies’, bland annat ifrågasätter om vår självkänsla verkligen blir så mycket bättre av att ”må bättre genom sociala medier”.

The number of followers, likes, favorites and re-tweets may create a false sense of validation. I would venture to guess that those who obsessively track their level of social media activity are sadly trying to fill a void.  You become highly competitive with both yourself and your peers.

Visst, jag kan se somliga poänger i det hon skriver, och det följande är nog väldigt sant som det är sagt (älska ordet ”youie”!):

Self-adulation through Instagram, selfies, Facebook and Twitter all work to support and promote our own views.  A sad statement, but a “youie” would never be as popular as a selfie”.

Däremot får jag inte riktigt ihop hennes slutsats, som om jag tolkar det rätt plötsligt landar i att egofixerat selfieutövande är detsamma som dåligt ledarskap. Så jag lämnar just den krönikan och det spåret därhän.

Häromdagen presenterade hur som Time Magazine statistik över världens mest selfie-täta städer – det vill säga var i världen man tar flest selfies – vilket Metro rapporterade om i går och P3:s Morgonpasset-gäng diskuterade i morse. Filippinska Makati City, där man tar 258 selfies per 100 000 invånare, vann. Om man nu ska se det som en tävling. Sverige hamnade först på 47:e plats, med Malmö som främsta selfiestad. Att vi inte hamnar högre, när vi med så många andra trender gör det, tänker jag kanske har lite med en släng av den gamle Jantelagen att göra? Eller så har vi bara bättre(?) saker för oss.

Varför vi tar selfies, vad vi gissningsvis får ut av det och en del historiska perspektiv (självporträttet som sådan är ju ingenting nytt) kan man läsa mer om på älskade Wikipedia. Ganska rolig läsning faktiskt.

Och avslutningsvis: ja, jag har också mitt stall av självbilder.

:)

Det här är inlägg 12 i #Blogg100 – en numer årlig utmaning i att publicera minst ett blogginlägg om dagen, hundra dagar i rad. Följ mig även på Bloggbyråbloggen, som också är en del av Blogg100 2014. Eller på Banalt. Där jag typ uteslutande ägnar mig åt… ja, selfies!

 

2 thoughts on “”En youie blir aldrig lika poppis som en selfie”

  1. Pingback: Selfien och den äkta skönheten | The Jennie - text och tankar, webb och kommunikation.

  2. Pingback: Språkgodis på Youtube – lite lättsamt lördagstugg | The Jennie - text och tankar, webb och kommunikation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>