The power of Yes

Ska du bara följa en enda blogg på hela internet (vilket jag i och för sig tycker låter väldigt trist, men i alla fall…) så tycker jag att du ska följa den här.

Seth Godin är, namnpraktiskt nog, lite av en Gud för mig. Han lyckas liksom alltid sätta de mest rätta orden på de klokaste tankarna (så är han ju också, av förklarliga skäl, en mycket populär och produktiv författare, föreläsare och entreprenör). Som igår, när han bloggade om ”On behalf of yes”.

Visst, konsten att säga nej är viktig (jag börjar långsamt lära mig den). Men, beroende på vad man lägger in ordet Ja, är det ett ack så mycket trevligare ord att använda.

”Yes is an opportunity and yes is an obligation”, säger Seth, och jag är beredd att hålla med. Du?

 

PS. Det här inlägget är en del, nr 002,  av #Blogg100.

Dagens bloggklimp – Gate Two

Jag gillar smarta människor. Och jag gillar smarta initiativ. Och jag gillar verkligen de två i kombination, vilket precis är vad Gate Two är.

”Bakom versalerna” är bloggens underfundiga punchline, och bakom bloggen står Medieinstituteleverna Rasmus Lewenhaupt och Feffe Kaufmann, lika smarta och trevliga som bloggens innehåll:

Idén till Gate Two föddes med en viskning under en lektion i webbkommunikation på Medieinstitutet i Stockholm där både jag och Feffe studerar till webbkommunikatörer.
På Gate two publicerar vi intervjuer med framstående personer inom alla vrår i kommunikationsbranschen och låter dom berättar om sitt yrke och dess framtid. Bloggen ger en insikt om hur branschen utvecklas och intressanta namn, tjänster och event som du som kommunikatör bör bevaka”.

I en serie mallade intervjuer får besökaren möta intressanta branschmänniskor, och med en så hittills imponerande lista över inspirerande individer i intervjufältet, vågar jag inte annat än att peta in Gate Two in min RSS. Gör’t du med om mediebranschen och människorna inom den är något som intresserar och inspirerar (och om du som jag, gillar slumpad header)!

Sugen på fler bloggklimpar? Kika här!

Dagens bloggklimp – En idiots anteckningar

Titeln till trots, det här är ingen idiot. Tvärtom.
Subtil som jag ibland är, älskar jag den här bloggens minimalistiska uttryck – ibland tänkvärt och väldigt ofta mungiperyckande.

Det enda jag kan önska är att den skulle uppdateras med lite högre frekvens. Å andra sidan är det som en liten skatt i RSS-läsaren de random gånger det sker, och det har ju också sin charm.

Med andra ord, det enda du behöver anteckna härifrån idag är en idiots anteckningar, en anteckning som om du frågar mig är väldigt klok.

 

Dagens bloggklimp: Stockholmarnas Mat(tumblr)paradis av @daglivs

Att lista en företagsblogg som en ”bloggosfärens guldklimp” är kanske otippat men också, tycker jag, ett strålande bra bevis på att bloggar med företag som avsändare inte nödvändigtvis måste vara stela, försiktiga och in i minsta detalj korrekta (vilket jag ibland upplever att det finns en föreställning om att företagsbloggar måste vara).

Daglivs, en bland många Stockholmare uppskattad mataffär (inte minst på Twitter, där de länge varit aktiva och överraskande närvarande) blev för en tid sen med Tumblr-blogg, och har du inte spanat in den är det hög tid att göra det. Inte för att den är jättesnygg (det är den inte) och inte heller för att du slås omkull av den språkliga kvalitén (det gör du inte), utan rätt och slätt för att den i såväl inlägg som svar på kommentarer lyckas förena matvulgär humor (hej ”friend of Fredrik Backman”…) och charmig personlighet med en alldeles lagom och lättsmält nivå av marknadsföring.

Ska erkänna att jag blev (glatt) förvånad av att upptäcka att det är en Anna, dagligdags sysselsatt i Daglivs deli, som skriver den – inte minst för att till exempel den baconfascination som präglar flertalet inlägg (inte bara på den här bloggen, utan på internet i stort), lätt, och givetvis fördomsfullt, kan förknippas med en man.

Hur som – som med de flesta bloggklimptips bjuder jag inte på någon djupanalys utan föreslår bara att du tittar in. Åtminstone om du kan se humorn i klippet nedan, och som du kan och bör läsa bak(…)grunden till här.

Uppdaterar med en ny kategori: ”Dagens bloggklimp” (aka guldkorn i bloggosfären)

I mitt eget skeva velande kring blogginriktning och innehåll tänkte jag ägna ett par poster då och då att tipsa om andra sköna bloggare som förgyller min vardag på olika sätt.

Jag följer omkring 800 bloggar (det cirkaantal jag har inlagt i min Google Reader, skulle förmodligen behöva lite upprensning, men tack och lov uppdaterar inte alla dagligen…). Många av dem små och okända, och långt ifrån alla ”affärsnyttiga”, men kanske också just därför fantastiskt läsvärda i all sin enkelhet. Att internet bereder plats för just alla dessa att ta plats är – som jag i många olika sammanhang redan ”tjatat” om – i min mening en av de absolut största behållningarna med webben. Men ska inte resonera vidare kring den fina öppenheten, passionen hos skribenterna eller vilken betydelsefull roll bloggen fått i samhället (det gör jag tillräckligt i mitt arbete på Bloggbyrån…), utan helt enkelt börja dela med mig av de guldklimpar som utgör sötman i mitt RSS-flöde. Smakar det så kanske det får lov att också börja sockra ditt? Hur som, här kommer första tipset:

I soffan med Soffan

Sophie Strömqvist - I soffan med Soffan

”Soffbloggen” handlar inte så mycket alls om soffor, men de mysiga uppdateringarna är helt klart jämförbara med ett skönt soffhäng.

Sophie Strömqvist jobbar till vardags som webbredaktör på Forma Books och är i min bok en av de bästa, påhittigast och roligaste personer jag känner och som jag lärde känna under vår gemensamma pluggtid på Medieinstitutet för vad som nu känns som hundra år sen.

På I soffan med Soffan delar hon korta och härligt humoristiska vardags- och samhällsbetraktelser som oftast inte tar mer än några sekunder att läsa, men som lämnar ett leende på läpparna bra längre än så. Givetvis är den som roligast för personer som känner henne, men inlägg som ”Får jag lov? En underhållande buggfix står på tur”, där hon uppmärksammar den underbara ”buggfixar-copyn” i uppdateringsförklaringen på en app i iTunes, tror jag inte kräver bekantskap för att läsas med nöje.

En infobonus jag som vän råkar känna till, är att Sophie alltid läsar alla buggfixar med största nöje. Och sedan jag fick nys om det har även jag upptäckt denna glömda detaljcopy som, i likhet med den man hos vissa varumärken också kan hitta i innehållsförteckningar och andra gömda och glömda texthörn, ofta är riktigt roande.

Jag tror på det där med att ”Gud sitter i detaljerna”, och gillar du folk med sinne för detaljer och inte minst för att upptäcka dem, lär du gilla Soffans blogg!