Att tukta skräck med humor

Kvällens Kobra-avsnitt måste jag nog se om. På grund av nästan-totalt jobbfokus kunde jag liksom bara halvfokusera på Hitler och hur man drivit med honom, i sociala medier inte minst. Ja, det var alltså det älskade Kobra (du missade väl inte förra avsnittet?) handlade om ikväll, Hitlerhumor.

”Får man skämta om en massmördare? Hitlerhumorn svämmar över på internet, och hemgjorda översättningar av Hitlers utbrott i bunkern finns nu i tiotusentals varianter på Youtube”.

Av det lilla jag hann snappa upp verkade det sevärt. I överhuvudtaget är fenomenet att ”tukta skräck med humor”, en mening som nämns i programmet, intressant. Men jag tror att det ligger mycket i det, att mycket går att bearbeta med skratt; att det ibland rentav är det enda sättet (även i situationer när det inte är helt PK).

Här för övrigt en aktuell Hitler-parodi – en av alla de där tiotusentals – som jag diggar just nu.

Det här är bloggpost 57 i #blogg100 – en utmaning att skriva minst ett inlägg om dagen, hundra dagar i rad.

 

Dagens klipptips: En snölabyrint som låter vårlängtan gå vilse samt världens kanske viktigaste pirater

I vanlig ordning har jag gjort det mentala misstaget att inbilla mig att bara för att det är hyfsat länge sen det var jul och nyår så är våren nära. Men oroa er icke, den senaste veckan har fått min (för att använda en Jobsbiografiskt vedertagen term) förvrängda verklighetsuppfattning i schack igen. Och fastän det inte får mig att sakna våren mindre, är det här klippet – ett jag snöade in på och Facebookdelade redan förra året – en skön påminnelse om att man kan ha rätt kul med snö ändå.

Vill du se något betydligt mer betydelsefullt, så missa för allt i världen inte dokumentären som flera redan hunnit blogga om: TPB – AFK (”The Pirate Bay – Away From Keyboard”) av Simon Klose. Här nedan en trailer, men dokumentären i sin helhet kan du också se på Youtube, ladda ner eller köpa för 10 dollar. Närmast ett måste att se, och till och med väl värd att betala för, kan jag tycka.

UPDATE: Bra dock att läsa Peter Sundes bloggpost innan, så att du får chans att ”feltolka rätt”.

Det här är bloggpost 18 i #blogg100 – en utmaning att skriva minst ett inlägg om dagen, hundra dagar i rad.

Riksdagshumor?

Fy fan vilket skämt

April, april, idag slår de till
och lurar sig själva vart de vill.

Men jag litar nog ännu till…
Varför? Ett svar hittar du genom att klicka och kolla på det här (nej, det ”sätter inte dit dig”):

stf_button125x125

Förövrigt håller jag med Isobel Hadley-Kamptz, Ipred är del i en kontrarevolution (lyssna på hennes inlägg här), och jag hoppas liksom Isobel att ”vi, vi som är internet, klarar mota den”.

Även Anders Mildner (som nyligen började blogga under ny adress) skriver klokt (som alltid). Han avslutar ett suveränt inlägg med raderna:

”Vi vet hur det är i länder utan yttrandefrihet. Vi vet hur det är i länder med beskuren yttrandefrihet. Och vi vet vilken värld vi vill leva i. Vi gör ju det. Varför i hela friden håller vi då på att skapa ett samhälle som bygger på övervakning, minskad integritet och rättsosäkerhet?”.

Ja, frågan är precis den, varför?
Det må vara ett skämt, men jag skrattar inte.