Vem kan man lita på när alla luras?

Att spela någon ett spratt, att luras, att skoja, det har folk gjort i alla tider. Men är det svårare att avgöra vad som är sant eller falskt i dag?

Kobra (även på FacebookTwitterInstagram och Spotify) inleder en ny säsong med ett avsnitt dedikerat pranks (dock inte det första av tolv pranks, som url:en antyder…): ett 29 minuters populärkulturellt och lagom ytligt djupdyk i hur privatpersoner, organisationer, medier och framför allt konstnärer lurar sin omvärld. Och om var gränsen för bluffande egentligen går – vilka mål kan helga humbug? Hett ämne i en tid då frågorna om vem och vad vi egentligen kan lita på går varma som aldrig förr.

Trailer ser du nedan och hela programmet hittar du här:

Det här är helt ärligt inlägg 13 i #Blogg100 – en numer årlig utmaning i att publicera minst ett blogginlägg om dagen, hundra dagar i rad. Följ mig även på Bloggbyråbloggen, som också är en del av Blogg100 2014.

”You guys are glassholes” – tips för dig som vill nörda ner dig

Ja, det är uppenbarligen inte bara solglajjor det börjar bli säsong för, i techvärlden ska även Googlebrillor snart slåss om varje respektabel nörds näsrot. Eller inte?

I helgens avsnitt av This week in Tech – #404: Episode not found (titeln i sig ett skönt garv för nördar) –  pratades och testades just Google Glass på djupet, delvis utifrån perspektivet om det är en ”must have” eller inte. Det blev, som det ofta blir med Leo Laporte och hans kompani, en både intressant och skrattvänlig (demo)diskussion att följa, där förövrigt den här bloggpostens rubbe bara var ett av många sköna citat.

Således, har du oförskämt många minuter över, eller bara är sjukt sugen på att veta allt om Google Glass, missa inte det här:

Suktar du mer efter analogt, eller i alla fall funderar över det där med analog längtan, kan jag parantestipsa om Kobras program som sänds imorgon onsdag. Verkar också riktigt sevärt!

 

Att tukta skräck med humor

Kvällens Kobra-avsnitt måste jag nog se om. På grund av nästan-totalt jobbfokus kunde jag liksom bara halvfokusera på Hitler och hur man drivit med honom, i sociala medier inte minst. Ja, det var alltså det älskade Kobra (du missade väl inte förra avsnittet?) handlade om ikväll, Hitlerhumor.

”Får man skämta om en massmördare? Hitlerhumorn svämmar över på internet, och hemgjorda översättningar av Hitlers utbrott i bunkern finns nu i tiotusentals varianter på Youtube”.

Av det lilla jag hann snappa upp verkade det sevärt. I överhuvudtaget är fenomenet att ”tukta skräck med humor”, en mening som nämns i programmet, intressant. Men jag tror att det ligger mycket i det, att mycket går att bearbeta med skratt; att det ibland rentav är det enda sättet (även i situationer när det inte är helt PK).

Här för övrigt en aktuell Hitler-parodi – en av alla de där tiotusentals – som jag diggar just nu.

Det här är bloggpost 57 i #blogg100 – en utmaning att skriva minst ett inlägg om dagen, hundra dagar i rad.

 

Dagens klipptips: 3D-print och safarifetma

I veckan hade Kobra, ett av mina favoritprogram på SVT (som btw lägger ut alla grymma låter från sina program på Spotify!), nysäsongspremiär. Missade du avsnittet som handlade om 3D-skrivare, tycker jag att du ska vika 28 minuter av den här dagen åt att se det. Beskrivs nog bäst som SVT förpackar det:

”3D-skrivare kommer nu stort – inom konsten, vapenindustrin och i våra hem. Idag kan man skriva ut kläder. Kristofer Lundström träffade modedesignern Iris van som skrivit ut sin haute couture-kollektion. På Kungliga Konsthögskolan i Stockholm har man sen 14 år ett nära samarbete mellan konst, design och 3D-industriföretag där teknik och estetik korsbefruktar varandra. Den amerikanske juridikstudenten och kryptoanarkisten Cody Wilson strävar efter att vi fritt själva ska kunna skriva ut vapen i 3D”.

”På grund av rättighetsskäl” går inte själva Kobra-avsnittet att embedda. Men en webb-exklusiv fem-minutrare med mer på temat 3D-print, och specifikt kring dess utveckling och användning i Sverige, låter i alla fall SVT mig bjussa på:

Jag tycker det här med print-on-demand och 3D-teknik är hur coolt som helst. Möjligheterna det öppnar går nästan inte att greppa, men är av samma anledning också skrämmande. Jag kommer att återkomma till det i en långpost imorgon (för du vet väl att man aldrig ska posta viktigheter på lördagar?), så se det här litegranna som en teaser.

Morgondagens post, som jag redan börjat fnula på, kommer dock ha ett ”crossover-tema” som gör att även Rollin’ Wild-klippet nedan, ett du kanske sett (men kanske inte läst bakgrunden till?), kan vara värt att kolla in.

Glad lördag, och kom ihåg:

Den som inte rör sig dör.

 

Det här är bloggpost 53 i #blogg100 – en utmaning att skriva minst ett inlägg om dagen, hundra dagar i rad.

 

Upp till social camp!

Jag, liksom i skrivande stund cirka 240 andra webbentusiaster med mig, är uppsignad för sommarens kanske mest intressanta ”sociala happening” – Sweden Social Web Camp 2009.

sweden_social_web_camp_2009

På härligt initiativ av What’s Nexts Tomas Wennström kommer hela den anmälda hopen att samlas på Tjärö (Blekinges skärgård, har jag fått lära mig) mellan den 21-23 augusti, och så vitt jag vet finns det fortfarande all möjlighet i världen att delta! Själv ska jag ta mig ner i en ”Twittering bus” från Stockholm,vilket bara i sig är något att se fram emot.

Och när vi ändå talar om camp kanske vi lika väl kan tala om kamp. Såg nämligen det senaste avsnittet av det samhällsintellektuella kulturprogrammet Kobra i SVT Play igår, och det handlade om just kampsånger – om vilken funktion de fyller, hur de bör vara uppbyggda och varför de behövs (samt aktualiserade det här gamla guldkornet med Friggebo som försöker sjunga bort uppståndelse i Rinkeby…).

Kanske skulle Sweden Social Web Camp också må bra av en kampsång (vem blir först att komponera den?) och när jag tänker på saken – i en tid när vår fri- och tillgänglighet på nätet är hotad – kanske skulle rent av internet behöva sin egen kampsång?!

En enkel Google-sökning ger mig följande trallvänliga resultat…

… samt den här FRA-ironiska versionen av Sveriges Nationalsång.
Har du egna förslag, lämna gärna en kommentar!

(Och se för sjutton till att boka in Tjärö om du inte har annat för dig. Och lockas av ordet geek-meet)