Om ett vitalt medielandskap och en mediebransch som gått och nästandött (mer lästips)

Om du igår läste mitt tips om framtidsläsning, så vill jag idag kontra med ett lästips som förvisso också är något av en morgondagens spaning, men som inte minst är en grymt bra och intressant beskrivning av de ganska många dagar som varit.

Det är Joakim Jardenberg som i helgen återpublicerade sitt inlägg från 2010, En gång i tiden fanns det ”en mediebransch”…, och det är lika läsvärt idag som det var i lördags och som det var i augusti 2010.

Hela inlägget (som tar en guldstund att läsa) slutar i en tes om att mediebranschen år 2022 är död. Och att det är en bra sak.

Ler lite åt tanken om jag hade vetat. Då när jag var sju och tvingade min släkt att via brev prenumerera på min hemmasnickrade nyhetstidning ”J-bladet”. Eller då när jag var 12 och drömde mig bort om en  journalistkarriär på New York Times. Eller då när jag som 14-åring lyriskt skrev det jättestora skolarbetet om det dära coola ”massmedia”. Eller då när jag som 22-åring för första gången ivrigt bänkade mig i JMK:s aula. Om jag då hade vetat att jag idag i mångt och mycket hade hållit med.