Dagens klipptips: IE och flörten med generation Y

Lördag och nörddag, har bara suttit och datat och jobbtjatat hela dagen…Däremellan försökt bestämma mig för hur bloggen bäst tar helg och ändå förblir aktiv, och kommit fram till att lördag är en utmärkt dag för klipptips. Börjar därför idag med en reklamfilm som släpptes tidigare i veckan:

Jag vet inte jag. Som gammal 90-talsunge går jag förstås igång på nostalgin (vilket fler med mig verkar göra om man följer #Childofthe90s). Men, vad jag tycker om Internet Explorer, rimmar ‘tyvärr’ rätt bra med de ganska många vassa kommentarerna på Mashables delning av nyheten på Facebook.

Vad tycker du?

Det här är del 004 av #Blogg100 – en utmaning att skriva minst ett inlägg om dagen, hundra dagar i följd. 

It’s alive! Bloggen alltså – och social computing likaså.

Nu duggar det glest mellan inläggen här och det ber jag om ursäkt för. Men jag har, så att säga, fått prioritera andra publiceringsplattformar ett tag. Till exempel bloggen på Disruptive Media, där vi igår rapporterade om Twinglys nya wikitjänst mediebevakare.se – en sajt som enkelt, koncist och – tack vare användarnas egna input – relativt objektivt ska presentera och beskriva de olika bevakningsverktyg för sociala medier som marknaden idag erbjuder. Värd att spana in och sprida ordet om!

Har även blivit en del bloggande i samband med nya internetkunskapsfilmer. I onsdags publicerades en med Mattias Östmar om att enkelt hitta lagliga bilder på nätet (7 minuter du inte bör missa!), och veckan innan dess drygt 8 minuter med Peter Sunde som ger en riktigt bra lektion i spårning på nätet.

Ja, just det, och så har jag berättat mer om det riktigt stora och spännande projekt vi sedan några månader tillbaka (bland andra uppdrag) sysselsatt oss med – webbstrategi och sajtimplementation åt FiskarsGroup (något jag förövrigt också oundvikligt tänker på hemma morgon och kväll när jag plockar fram mina hållbara(!) Iittalamuggar…).

Den projektfas vi är i nu stavas ”mycket WordPress”, och det är kul – riktigt kul! Dels för att jag älskar att hjälpa företag gå mot bättre och framför allt öppnare lösningar (vilket jag ju mer än en gång förtydligat förr…), och dels för att vi i just detta projekt haft äran (jo, det är faktiskt en ära) att jobba med Tord Daniel Hedengren- en WordPressguru av rang (kan vara bra att känna till om du letar efter en).

Öppna lösningar är förövrigt något som både Disruptive Media och andra företag i branschen stödjer – och det gäller såväl i den externa kommunikationen som i den interna. Igårmorse var jag till exempel på ett både smarrigt och inspirerande frukostseminarium hos JMW där temat just var ”social computing internt”.

Inbjuden att prata kring det var Eva Fors, Affärsområdeschef för Information Worker och Microsofts expert på social computing (som även på Office-bloggen nyligen skrivit ett par rader om att hitta rätt kompetens inom sin organisation). Och fastän jag inte kunde relatera till allt hon sa (i mångt och mycket står Microsoft i min mening fortfarande mycket för stängda plattformar och system…) var essensen i det hon ville förmedla bra, och viktig.

Hon talade om värdet av den interna kompetensen och om vikten av att förvalta och framför allt sprida den vidare – både inom och utom organisationen. Att inte stänga in kunskap i låsta rum och vara prestigefullt dum nog (mitt ordval, inte hennes) att försöka uppfinna hjulet varje gång, utan att både vilja släppa ifrån sig egen kunskap och samtidigt våga låna av andra. Hon talade helt enkelt väldigt gott om värdet av att dela (sånt jag gillar, ni vet ;)) och om att kunskap ligger i nätverken - att den går kors och tvärs åt alla håll, och inte hierkiskt går att kontrollera från någon ledningstopp.

Och det är viktigt att tala om för det finns mycket inom det här området att göra – något man ganska snabbt blir varse om när man jobbar med kommunikation. Samtidigt har jag också stark tilltro till att mycket kan göras och kommer att hända nu - inte minst för att företag och organisationer i allt högre grad blir tvingade till det.

Precis som Eva nämnde kan inte en organisation fullt ut kontrollera kommunikationen bland sina anställda längre eller styra över vad som stannar och inte stannar i ett visst rum. I en tid där, som Brit Stakston uttryckte det, ”varje anställd har sin egen publiceringsplattform”, är det omöjligt (”what-happens-in-Vegas”-principen fungerar liksom inte längre – mina ordval, inte Brits…). Och det är en omöjlighet som i mitt huvud rymmer fantastiskt många möjligheter!

Nåja. Frukostksammankomsten begränsade sig inte bara till att handla om organisationer internt och hur ny tid, teknik, atmosfär och inställning påverkar dem i nya riktningar.

JMW:s Brit Stakston inledde med att tala om hela 2.0-begreppet och dess inverkan på samhället i stort – hur till exempel ”traditionella medier” närmar sig ”nya medier” (och vice versa) och hur nya medier, med allt vad det innefattar, i sin tur påverkar företag, konsumentbeteenden och samhällsstrukturer.

Precis som det igår morse var för kort om tid för att på djupet gå in på begrepp som Gov 2.0 (kort sagt: mer tillgänglig och demokratisk politik – typ opengov.se) och Health 2.0 (mer tillgänglig och demokratisk vård – typ omvård.se), tänker jag inte heller här göra overkill av ett redan tillräckligt långt inlägg.

Men, precis som Brit, kan jag verkligen rekommendera att googla begreppen och läsa på. För de är riktigt intressanta att lära sig mer om. Och när man väl gör det ökar också förståelsen för vilken faktiskt otrolig inverkan internet och dess sociala fundament har på allt som formar den tid vi lever i nu.

Brit tog även upp sådana siffror som kan kännas uttjatade men likväl tåls att upprepas (därför att varje gång man hör dem, sjunker de lite längre in):

  • Sommaren 1997 fanns det 35 ooo svenskar på Facebook. Idag är vi drygt 3,3 – miljoner.

Med de sista veckornas Facebookinvasion på nätet (allt från gillaknappar överallt till samarbeten och integration med företag som Spotify), kan man också på allvar börja undra om JMW:aren Björn Mellstrands spanande fråga ”Håller Facebok på att bli internet? ligger närmare sanningen än man vågar tro?

Själv är jag långt ifrån en hängiven Facebookare (för att vara den jag är och jobba med det jag gör, kan man nog våga påstå att jag hänger där i nästan skamligt lagom liten dos). Och som företag har de inte helhjärtat vunnit mitt bultande organ (varken godhet eller öppenhet har ju hittills definierat Facebook i någon större utsträckning). Men det finns en sak som Zuckerberg och hans utvecklingsgrabbar (jo, det är mest grabbar) verkligen förstått, och det är vikten av det som också Eva Fors pratade om – nätverken.

Där det finns goda förutsättningar att odla nätverk – där odlar vi människor nätverk. Där vi har stöd att utveckla och dra nytta av dessa nätverk, där gör vi det. Och när vi smärtfritt kan flytta med våra nätverk, låta dem osynligt flyta över olika gränser, träda in i nya sammanhang och dela våra upptäckter och erfarenheter även där, då gör vi gärna även det.

Det gäller på Facebook, det gäller inom organisationer och det gäller i samhället i stort. Nu handlar det bara (eh…”bara”) om vilka som är snabba och kloka nog att förstå sig på och våga välkomna de vertyg som gynnar dessa nätverks existens och alla de kunskaper som flöder där inom.

Ny kunskapsfilm: Källkritik på internet (samt fler tankar och tips kring utbildning och webb)

Tänkte mest bara tala om att film nummer två i utbildningsprojektet Internetkunskap nu ligger uppe på (*överraskningsfanfar*) internetkunskap.se. Den heter ”Källkritik – att hitta korrekt information på internet”, handlar precis om vad den heter och för faktapreson denna gång står PR-konsulten Jerry Silfwer (aka @doktorspinn), även färskkändis från annan webb-tv.

Att källkritik är viktigare än någonsin, och att det är något som också skolungdomar själva är väl medvetna om, fick jag om inte annat bekräftat på open space-mötet ”Hej skolan, dags att Internetta” som jag deltog i häromveckan. Där pratade alla (alla = lika delar lärare, skolever och ”andra”…typ webbentusiaster) om vikten av källgranskning och det var inte minst ungdomarna själva som gick igång på frågan. Dock vågade de (förstås) gå bra längre än somliga av lärarna själva, genom att faktiskt ifrågasätta varför man inte ifrågasätter lärarna.

Flera drog upp exempel som bekräftade att många lärare (obs, inte alla, jag säger många) tycker att ”internet” – hur nu det kan betraktas som en källa – var det absolut sämsta stället att hämta ”pålitlig information” från. På plats två – betydligt mer okej alternativ – kom läroböcker (alltså dem som eleverna oftast inte alls kan påverka valet av). Och på första plats, det vill säga den källa som ansågs allra mest okej att hänvisa till i exempelvis uppsatser och prov, kom läraren själv!

Är det inte fantastiskt?

I samma gemensamma källdiskussion kom i alla fall det absolut bästa svaret på frågan ”När ska man börja med källkritik?” (som någon ställde via webben). Det gavs på bråkdelen av en sekund, helt självklart, av en tjej i kanske 14-årsåldern: ”Så fort man börjar använda källor förstås!”.

Förstås och självklart! Men, det gör inte källkritiken i sig enklare för det. Särskilt inte på internet. Däremot är jag övertygad om att ju tidigare man vänjer sig vid att förhålla sig granskande (men självklart fortfarande intresserat!) till information, ju bättre blir man på att vara källkritisk och faktiskt urskilja vad som är ”relevant och riktig information” och vad som är värt att höja på ögonbrynen för.

Därför hoppas jag även att många, framförallt de ur den yngre generationen, faktiskt tycker att den dagsfärska internetkunskapsfilmen är tillräckligt intressant för att ta till sig och sprida vidare till fler (kanske med lite push från lärare och andra vuxna). För, den har ett viktigt budskap att lära ut (och, Jerry gör det riktigt pedagogiskt och bra!).

Relaterat: Andra som satsar på att nå unga med utbildning just nu är till exempel MSN som igår berättade att de precis lanserat en speciell söktjänst för utbildningar. I sitt pressmeddelande skriver de bland annat: ”Nu är  möjligt att söka utbildningar över hela världen via MSN.se. Den nya utbildningssektionen erbjuder möjligheten att söka bland tusentals utbildningar; gymnasie- och eftergymnasial utbildning, samt kompetensutveckling och fritidskurser”.

Bakom satsningen står  Utbildning.se och Studentum och den vision de säger sig ha är att ”hjälpa alla i världen över att hitta rätt utbildning”. Genom att samarbeta med Microsoft (*host host*) så tror de att de tar ett stort rättriktande steg i jakten på visionen, och fastän jag personligen kväver mina små hostningar (av skäl vi inte behöver ta nu), så är satsningen förstås ingen ut-o-cyklare. MSN.se utgör fortfarande en av Sveriges mest besökta sidor (6 miljoner besökare/vecka), och ska jag bara döma utifrån min egen bekantskapskrets (den som inte arbetar med webben), så är det ruskigt många – särskilt unga – som fortfarande hänger där. Dessutom måste jag erkänna att söksajten ser rätt så väldigt bra ut. Kolla, testa och döm själva…