Billogram, Garnison och Guillemin. Och Aschberg. Och lite annat. Atjoo!

Prosit. Men först bara: Ja, jag vet. Det här inlägget skulle ha publicerats i förrgår. Och på det ett till igår. Vilket det också hade gjorts om inte ett visst webbhotell fått för sig att tillfälligt parkera alla mina domännamn och göra bloggåtkomsten obefintlig… Ordningen återställd nu. Men bara för att förklara den temporära men ack prekära oordningen i mitt blogghundrande.

Å andra sidan var inte heller det jag tänkt blogga i förrgår av någon omvälvande karaktär. Snarare hade jag nog tänkt skriva att min skämt-och-blogg-åsido-status är fortsatt quo. Men att små nyheter och upptäckter i min digitala vardag ändå livat upp.

Som att faktureringstjänsten Billogram lanserat en app.

Eller att bloggen lyx.se gjort mig varse om att gamla Garnisonen (där jag bland annat tillbringade mina Journalisthögskole-dagar) i augusti ska bli värsta K-märkta restaurangkonceptet, som in sin tur bjuder på resan fram till öppningen via Instagram. Naggande goda nyheter för en nabo som gärna ser kvarteren vakna till lite mer.

Eller att society6, denna underbara plats där man kan klicka hem konstigheter att tapetsera typ hela sin vardag med om man så vill, nu också golvar de flesta med sitt mattutbud. Skrattar lite extra befriande åt Greg Guillemins konstserie ”The Secret life of Heroes”, men nöjer mig så länge med runtklick. I typ en evighet. Som det så lätt blir på society6. Kommer lätt monstershoppa där någon dag.

Igår blev jag ordentligt sjuk. (Ja, igen. Long story. Som jag säkert skulle ägna ett helt inlägg åt att bara babbla om i sig. Om det här nu var den typen av blogg. Vilket jag aldrig riktigt tänkt att det ska vara). Så även om jag kunnat hade jag nog bloggat bristfälligt då med. Typ kanske resonerat lite kring MTG:s nya program #Trolljägarna där Robert Aschbergger sig ut i den vildmark som är internet för att jaga fatt på anonyma nättroll som gör livet till ett helvete för sina offer”, som hade premiär i veckan, och som inte helt oväntat stött på patrull.

Inte alla tycker att metoderna i programmet helgar målet, att det tvärtom bara föder nytt hat, och vissa förstår inte varför man kallar mobbare för troll (kanske att det skulle behöva förklaras i programmet, att det inte är trollskogstroll vi pratar om, utan en relativt vedertagen slangterm för att beskriva människor som beter sig på ett visst sätt på internet).

I SVT:s Debatt gick också diskussionerna heta om programmets vara eller icke-vara, blandat med lite mer sansat prat om hur till exempel polisen kan bli bättre rustade att hantera näthatet, dess utövare och offer. Intressant. Och förstås en inte alldeles enkel diskussion. Och medan jag på det stora hela tycker att initiativ som det här är mer sympatiska och tar ett större, mer långsiktigt grepp om hela problematiken, tror jag även att sådana här mer ”drastiska grepp” som #Trolljägarna väl ändå måste sägas vara, fyller sin funktion. Sådana som synliggör och tydliggör att handlingar, oavsett var de sker, har konsekvenser. Det tror jag det finns många som kan behöva påminnas om.

Och så idag då. Snäppet sjukare än igår, vilket är mer än betydligt snäppet tråkigare eftersom det att döma av ljuset som tränger genom persiennerna, varit bortom snäppet fantastiskt väder i dag. ”Kul”. Läs-kolla sig igenom ”17 Swedish Secrets That Will Boost Your Career” gör ändå sitt snäpp för ledsna mungipor (dock tveksamt om det verkligen gör det allra minsta för sin karriär). Hur som, punkt 14 har jag ju full koll på…

Och nu helg. Och sen fortsatt bloggande (kanske till och med tillfrisknande!) som om ingenting hänt. I hope, I hope.

Det här är inlägg 32, 33 och 34 i #Blogg100 – en numer årlig utmaning i att publicera minst ett blogginlägg om dagen, hundra dagar i rad. Följ även mig och mina fina kollegor på Bloggbyråbloggen, som också är en del av Blogg100 2014.