Minst ’50 shades of future’: Insights 2013 är en riktigt het rapport (och ja, du bör läsa den)

Jag är en sucker för spaningar och rapporter. Gillar både att skriva dem (jo, faktiskt, mina kollegor kan intyga) och läsa dem. Men det ska erkännas, vissa är helt klart mer spännande än andra. Och det handlar inte bara om att visst innehåll intresserar mer än annat, utan om sättet det presenteras på. Lite som jag varit inne på förut – ska man skriva något som man vill att folk ska läsa så…ja, då är det en rätt bra idé att använda ord och en ton som folk faktiskt vill och orkar traggla skutta sig igenom.

Så är det helt klart med ‘rapporten’ jag vill tipsa om här: Insights 2013 – Redefining experience: Transforming Global Business Through Connected Thinking, presenterad av SapientNitro. Rapporten är indelad i fyra större trendspaningar (som sedan i sin tur avhandlar en rad ämnen inom varje ‘trendkapitel’, såsom Storytelling, Gamification, Future of TV och Future of Business Insight):

  1. Real-Time Control: New Consumer-Oriented Devies and Data
  2. Predicting Desire: Building the Infrastructure to Anticipate Consumer Needs in Real Time
  3. Continuous Experiences: How Companies Are Blurring the Online and Offline World
  4. Globalization: The Global Marketerand the Rise of the Global Consumer

SapientNitro (@sapientnitro på Twitter) kallar sig ”idéingenjörer” som ”bygger mycket mer än image” och är, om man ska ta dem på egna ord, ”världens största integrerade marknadsförings- och teknikföretag sammansatt av strateger, kreatörer, techfolk, tänkare och drömmare”. Hur mycket sanning det ligger i dessa vackra ord är jag tyvärr inte Sapient-savvy nog att avgöra. Men som det verkar verkar de har lång erfarenhet av att jobba med stora kunder och har case som bevisar att de mer än hyfsat kan sin sak. Det, och att de vet hur man får en 218 sidor lång branschspaning att kännas som en värdig motståndare till 50 shades of Grey (eller vilken annan sexig bok som nu råkar ligga på bloggfolkets nattduksbord…).

Vem bara måste läsa?

Jobbar du med någonting alls relaterat till marknadsföring, PR, webb, sociala medier, varumärkes-, produkt- eller tjänsteutveckling och/eller har ett pampigt C på visitkortet (CEO, CIO, CFO, CMO…eller motsvarande svensk titel) – då tycker jag verkligen du ska lägga den här trendrapporten på frukostmackan och svälja med ro. I alla fall sätter den ord på många av mina tankar och övertygelser, samt ger en del nyttiga lärdomar och insikter som jag tror är schyssta att ha med sig över tröskeln trampolinen in i nästa år.

Några highlights

Nej, jag tänker inte sammanfatta 218 sidor (sorry). Men några stycken och ibland bara meningar som fångade mig särskilt:

  • mPayments – The Future of Money
    Ja jisses, möjligheterna som mobilbetalningar öppnar…Intet nytt under solen, jag vet. Ändå, snart är vi faktiskt inne i den där revolutionen det så länge pratats om. Häftigt. Och spännande att se hur och vilka som hakar på, integrerar och utvecklar den.
  • ”The economy of one” – the consumer as a producer, influencer & purchaser”.
    Riktigt spännande ämne som jag lätt skulle kunna läsa 218 sidor till om, om bara det alltså. Denna ständigt ökande konsumentmakt – älskvärd. Och utmanande. Och ännu mera älskvärd just därför.
  • Responsive Design 101.
    Jo, responsivt är lätt ett av 2012:s ”buzzwords”. Men i Insights 2013 ropar man inte bara halleluja över trenden, utan ger faktiskt riktigt bra, handfasta råd kring när och hur responsiv design är relevant och hur man ska tänka, både utifrån beställar- och utvecklarperspektiv.
  • Gamification as a digital strategy
    Även Gamification är ju som begrepp nästintill uttjatat och det känns som något alla försöker lyfta in överallt. Men just det är också något man ur ett ganska sakligt perspektiv pratar om här, samt ger konkreta exempel på när det funkar klockrent vs inte helt rätt upp i krysset. Jag fick också via Insights-rapporten upp ögonen för Unilevers ”Share Happy iVend – the world’s first smile-activated vending machine” (cool grej, hade jag missat, läs mer om på s. 94).
  • ”The best marketers will never define themselves as B2B or B2C. They will understand that we are all just B2P—Business to People”
    Fint och tänkvärt citat på s.100 - alla är vi människor…
  • Storyscaping – building worlds, not ads.
    Gillar verkligen begreppet ”storyscaping” Och förstår vad de menar att det idag tyvärr är lätt hänt att storytelling blir mer ”story yelling”….(s.111).
  • Learning to act in realtime.
    Amen to this. Läs, så förstår ni.
  • ”Social media rises to be a top concern – globally”
    Grafen på s.189 gör en sån som jag rätt glad.
    ;)
  • Taco Bell-exemplet (s.195)
    Favorit i repris som i rapporten tas upp för att exempliera varumärken som ibland ”put their money where their mouth is”: On July 9th, the Old Spice Twitter page mused, “Why is it that ‘fire sauce’ isn’t made with any real fire? Seems like false advertising,” to which Taco Bell replied, “Is your deodorant made with really old spices?. Underbart.
Givetvis slår förstås ett svenskhjärta också ett extra ba-bonk av meningen på s.97:
The most fascination ancient social network is perhaps Nämforsen rock art in Sweden (ligger en del i det). Liksom det är kul att läsa stycket om hur SapientNitro hjälpt Clas Ohlson att expandera på brittisk mark.

Så grejen är alltså….?

Helt kort: vill du få värdefulla lärdomar och insikter, nicka med (eller kanske förfäras, vad vet jag?) över potentiella sanningar, trender och förändringar, liksom bunkra tips om lyckade och mindre lyckade kampanjer och andra marknadsföringsaktiviteter samt upptäcka en och en annan cool tjänst – LÄS!

Lästips: ”Nu är det bevisat – Twitter en effektiv marknadskanal”

I slutet av förra veckan landade det ett nyhetsbrev från Prime i min inbox. Hade nog inte reagerat särskilt om det inte vore för den så smart satta ämnesrubriken ”Nu är det bevisat – Twitter är en effektiv marknadskanal (tiptopp klickgenerator om man ska maila @thejennie – även om man som avsändare råkar heta Prime och därmed, av omotiverad(?) anledning, av samma mottagare uppfattas lite sektliknande ond till sin karaktär…).

I korta drag handlade mailet i alla fall om att två Prime:are varit intresserade av att ta reda på vad varumärken egentligen får ut av Twitter (en fråga som jag även ser fram att höra diskuteras under Social+Cash). Alltså -  huruvida denna ”heta potatis i kommunikationsvärlden” är välinvesterade resurser eller slöseri. Och har du inget för dig en solig söndag som denna föreslår jag att du tar del av resultatet.

I korta drag handlar hela spaningen (det är sådant Prime gör när de undersöker och presenterar – de spanar) om att studenterna tillika Prime-stipendiaterna Carin Skoghagen och Sofia Kocken ”genom kvantitativa resultat ville ta reda på huruvida Twitter kan vara ett sätt att tränga igenom bruset, nå fram till konsumenter och förändra deras perception av varumärket bakom”.

Och huvudrubrikerna i resultatet löd bland annat:

  • Twitter sänder ut positiva marknadsföringssignaler – konsumenter som följt ett varumärke på Twitter, jämfört med konsumenter som inte följt varumärket på Twitter, uppfattar att varumärket lägger ner mer resurser på sina kunder, är mer ledande, mer smart och mer innovativt.
  • Tvåvägskommunikation på Twitter ger en större positiv effekt än envägskommunikation, då det dessutom signalerade att varumärket uppfattas ha hög kvalitet på sina produkter, är trovärdigt samt omtänksamt.
  • Tvåvägskommunikation på Twitter visade sig även uppnå en positiv effekt på både varumärkesattityd, köpintention och WOM-intention, det vill säda deltagarnas benägenhet att prata gott om varumärket med andra.
  • Endast vetskapen om att ett varumärke är närvarande på Twitter signalerar att varumärket lägger ner resurser på sina kunder, har hög kvalitet på sina produkter och är smart. Alltså – positiva signaleffekter av närvaro på Twitter uppstår även hos personer utanför Twittersfären.

Detaljer kring hur tjejerna kommit fram till resultaten och vad de själva tror sig kunna lära av detta kan du alltså läsa mer om i spaningen här. Och fastän resultaten kanske inte känns som ”rocket science news” så tycker jag ändå att alla sådana här undersökningar av hyfsad forskningskaraktär är intressanta, inte minst med tanke på att de inom sociala medier än så länge tyvärr är ganska få.

För att sedan faktiskt kunna använda och referera till denna undersökning i någon form, behöver man förstås få reda på vad exakt vad ”kvantitativa resultat” innebär, hur urvalet av grupper gjordes och hur många som ingick där (har mailat, återkommer om svar ges). Och att efter just denna undersökning påstå att det ”Nu är det bevisat!” är kanske att slå sig själv på bröstet lite för hårt.

Men. I vilket fall innehåller den lilla rapporten en hel del bra meningar att plocka med sig och kanske upprepa för det företag som ännu inte förstått varför närvaron online är så viktig. Framför allt tror jag att denna mening, ”konversationen om stora varumärken pågår på Twitter, och i andra sociala forum, oavsett om varumärket deltar eller inte”, tåls att upprepas duktigt många gånger.

UPPDATERAT: Snabbare än attans fick jag svar från Sofia och Carin som skriver följande kring urvalet av testgrupper:

”Totalt var det 128 personer som följde en twitter och av dessa så var 58 vana twittrare och 70 ovana. De två kontrollgrupperna bestod i sin tur av totalt 170 giltiga svar, varav 56 vana twittrare och 114 ovana. Vidare så bestod signalgruppen av 161 giltiga svar, där samtliga var ovana twittrare. Det totala antalet svar som ingick i experimentet var således 459 stycken.

Vid rekryteringen av respondenter ansåg vi det nödvändigt att informera om vad som krävdes eftersom experimentet innebar en relativt stor ansträngning för respondenterna. Baserat på detta, tillsammans med det faktum att vi inte ville att kontrollgrupperna och signalgruppen skulle vara medvetna om att experimentet rörde sig om Twitter, valde vi att inte rekrytera dessa grupper vid exakt samma tillfälle som manipulationsgrupperna. Dessutom delades twitterdeltagarna in i två grupper beroende på om de var vana eller ovana twittrare, vilket gjorde att vi var tvungna att ställa denna fråga redan när de anmälde sig till experimentet. Detta stärkte vår uppfattning om att det mest lämpliga sättet var att rekrytera kontrollgrupperna och signalgruppen vid ett senare tillfälle, eftersom att vi inte ville att dessa skulle misstänka att experimentet rörde sig om Twitter. Vi valde att fånga in respondenterna till manipulationsgrupperna genom följande kanaler; Facebook, Twitter och mail, där vi skrev ett kort inlägg om att vi letade respondenter till en studie och avslutade kommentaren med att lägga upp en länk till en mindre enkät. I enkäten fanns kort information om att vi skrev magisteruppsats på Handelshögskolan i Stockholm där vi nu behövde hjälp av personer som kunde tänka sig att följa ett specifikt varumärke på Twitter under en vecka. Respondenterna fick fylla i ålder, sysselsättning och mailadress samt svara på en fråga angående om personen var aktiv på Twitter eller ej. För att öka incitamentet att ställa upp lottade vi ut presentkort bland deltagarna.

Efter det att experimentveckan hade avslutats mailades en online-enkät till twitterdeltagarna i manipulationsgrupperna. Samtidigt skickade vi ut en identisk enkät, med undantag för de twitterspecifika frågorna, till kontrollgrupperna och signalgrupperna. Vi noga med att alla grupper skulle uppvisa största möjliga grad av homogenitet, varför vi rekryterade  respondenter till kontrollgrupperna och signalgruppen genom samma kanaler som manipulationsgrupperna. Således togs detta urval från samma population. På samma sätt som för manipulationsgrupperna skrev vi ett kort inlägg om att vi letade respondenter till en studie och avslutade kommentaren med att lägga upp en länk till enkäten. Informationen var, precis som för manipulationsgrupperna, att vi behövde hjälp till vår magisteruppsats på Handelshögskolan i Stockholm.”

Ingen ”hastigt hopslängd enkät” alltså :). Skönt!