Street art my sweetheart

Jag är väl verkligen ingen att bedöma konst. Kan sannerligen lite om det på något djupare plan. Visst, har gjort min beskärda del beskådningar, ställt mig den lagom konstmetern ifrån, lagt huvudet på sned, stirrat, studerat, funderat och slutligen förstått fiskmås. Det vill säga, oftast ingenting av storheten i det som i allmän konstvärld är betraktat som stort.

Dock vet jag mycket väl vad som är konst och vem som är konstnär i mina ögon. Och det räcker ganska långt för mig. De största mästerverken- och verkarna i min subtila värld är dem som lyckas se och plocka fram det väldigt lilla och det vardagliga, det där som så lätt går de flesta förbi. Och som med små medel lyckas vobbla vår världsbild – om så bara genom att väcka ett skratt där det inte var förväntat.

Typ som det här.

Typ, jag kan aldrig få nog av street(he)art.

Hjärtlig upptäckt på söder cirka 2012.

Det här är inlägg 26 i #Blogg100 – en numer årlig utmaning i att publicera minst ett blogginlägg om dagen, hundra dagar i rad. Inga konstigheter. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>