”Är det så farligt?” (social media spinnoff)

"Är det så farligt?"I onsdags var det säsongspremiär av Makthavaröl på Pressklubben (en tillställning jag under ”förra säsongen” konstant haft ambitionen att delta i, men aldrig lyckats klämma in i kalendern).

Nåja, i förrgår blev det av och trevligt (/trångt/varmt…) var det – inte minst för att makthavarna lämnat plats för Johanna Nylander och releasen av hennes nya bok  ”Är det så farligt? Folkbildning, förmynderi och riskabla små njutningar.

Boken tar, som Johanna skriver på sin blogg, upp myter om bland annat solarier, energidrycker, snus, alkohol, godis och spel. Och i debattpanelen på scen – en panel bestående av  Anne Brynolf, Svend Dahl, Eric Erfors, redan nämnda Johanna Nylander och moderatorn Magnus Ljungkvist,  diskuterade man bland annat hälsolarm, folkhälsopolitik och i vilken omattning stat och myndighet egentligen bör lägga sig i och försöka ta ansvar för individers mer eller mindre sunda livsstilar.

Åsikterna gick, som det i en debatt sig bör, isär och jag tror väl inte att någon part lyckades övertyga den andra (vilket väl heller aldrig var meningen). Själv tog jag efter debatten en bok, ett glas vin och därefter en cigarett, och kan väl därmed bara konstatera att jag sällade mig rätt bra till den grupp av individer man diskuterade…

Nåja. Tänkte inte prata så mycket mer om varken folkhälsa eller makthavaröl, men däremot spinna vidare på Johanna Nylanders boktitel – är det så farligt? Den är nämligen en fråga jag ganska ofta även skulle vilja applicera på sociala medier, eller snarare lyckas få in i tänket hos de organisationer och företag som ska börja arbeta med sociala medier (och nej, jag vet att jag knappast är först om att adressera den frågan långt ifrån, men tror den tåls att påminnas om då och då).

För även om många företag (nu fler än någonsin) har både vilja och ambition att komma ut och kommunicera på dessa ”nya arenor” ,  finns det samtidigt inom alltför många organisationer enorma barriärer och trösklar att ta sig över. Inte sällan är de byggda av rädsla. Rädsla för att anställda ska säga fel saker på fel platser, rädsla för att insatsen ska ta tid (jo, visserligen, det gör den, men inte nödvändigtvis —>), rädsla för att den inte ska löna sig (nyckelord: våga tänka långsiktigt…) och framför allt – rädsla för att mötas av kritik.

Att dessa rädslor uppstår är inte konstigt. Tvärtom. Förändring är ofta en blandning av skräck och förtjusning och att beträda nya marker känns sällan tryggt. Dessutom kan det bli ödesdigert för ett företag att kommunicera fel saker.

Men. Att hålla tyst av rädsla för vad folk ska svara är aldrig en vettig väg att gå, och knappast trygg i längden heller. Folk pratar om företag, varumärken, produkter och tjänster, oavsett vem som väljer att lyssna. Finns det en blogg att kommentera är sannolikheten hög att någon förr eller senare lämnar en kommentar där. Är det en företagsblogg är också sannolikheten hög att den kommentaren kan vara negativ. Men – är det så farligt?

Under Sweden Social Webcamp var det en kort session som handlade om e-handel och sociala medier. En startup och blivande e-handel ville ha tips på hur de skulle jobba socialt. Med i ”publiken” fanns en kille från vitvarushoppen tretti.se som berättade att bland det värdefullaste de har på sin sajt just är betygen och kommentarerna. Det vill säga – de har gång på gång sett att en produkt som fått ett betyg, oavsett det betyget är positivt eller negativt, alltid säljer bättre än de produkter som inte fått något betyg eller kommentar alls. Det säger ganska mycket.

Och jag skulle kunna spalta upp rader av liknande exempel och prata om företag som ser klagomål som en unik möjlighet att utvecklas och tjäna pengar.  Men, har själv ett företag att kommunicera åt,  människor att lyssna till och tid att vårda, så ska hålla mig kort och bara ta tillfället i akt att säga:

Jobbar du på ett företag på väg att anta utmaningen (jo, en utmaning är det förstås fortfarande) och ”ta klivet ut” i sociala medier, så go easy on the policy och glöm inte att längs vägen då och då lyfta frågan – är det så farligt?

Ps. Är smärtsamt medveten om att det här tankespretande inlägget inte fick den rödaste av trådar. Men, som sagt, det är nog inte så farligt….

”Fab friday” – politiskt, socialt och medialt!

Det finns fredagar. Och så finns det fredagar.

Idag är det kalasdag i flera bemärkelser; socialt, medialt,  ”kapitalt” (lönevecka, konsumera-mecka…).

Här några klockstoplar som i alla fall dansar mig genom dagen:

  • 10.30 : De ”riktigt rafflande topplistor, nämligen listorna över de mest inflytelserika bloggarna inom varje politiskt parti i Sverige” (som Ted Valentin – färsklanserare av avhandlingar.seskrev om tidigare i veckan och som parti för parti, dag för dag presenterats denna vecka) publiceras idag i  ”den totala listan” Politometern.se. Med andra ord – vi får typ veta vilken som är Sveriges mest inflytelserika partipolitiska blogg just nu. Schpännande! Och apropå sociala medier och politik – du har väl inte missat JMWs serie om valrörelsen 2010?! Eller att JMW tillsammans med Joakim Jardenberg i sommar tänker stå för Almedalens socialmediala beredskap genom sin Sociala medieakut?
  • 13.15: Decenniets första Stockholm Social Media Lunch Club,  liksom sistens på Två Grabbar, äger rum. Någon ”dagens fråga” har vi inte definierat den här gången, men kan väl gissa att det kommer snackas en hel del iPad (som du förövrigt kan tävla om här) vid borden… Som vanligt är i alla fall alla som vill, gamla som nya, välkomna – även om vi som flirtar med restaurangpersonalen uppskattar japps eller nopes på Fejjan!). Ja, just det, och så har Social Media Club fått en systergrupp i Karlstad också, utifall att du råkar bo i de soliga krokarna! :)
  • Romanen "Vi har redan sagt hej då" av Daniel Åberg18.00: Releasefest för Daniel Åbergs nya roman ”Vi har redan sagt hej då” (inte lika überöppen inbjudan, men jag bugar djupt för min och skall vårda den väl!).  Brukar du inte följa kulturjournalisten/författaren/Fashionistapojkvännen  Daniels blogg i vanliga fall (vilket är rekommenderat), så borde du i alla fall läsa in dig på de poster som handlar om hans romanprojekt - för det är verkligen ett av lite annorlunda, nytänkande och framförallt modig karaktär. För att greppa helheten, börja med att läsa det här pressmeddelandet. Jag har tyvärr (bisarrt nog, bokälskare som jag egentligen är) helt kommit av mig i romanslukandet sista tiden och ser därför riktigt fram emot att bryta trenden med Daniels roman! Gör’t du med – köp här!

Och, i dessa redan-sagt-tider passar jag på att redan önska trevlig helg!