På bloggtopplistan inom kommunikation, reklam och PR

I samband med Guldäggsgalan tyckte Cision det var läge att ranka fristående bloggare inom kommunikation, reklam och PR på april månads bloggtopp-lista. Det är en fin lista, och jag blir inte så lite stolt över att bland denna grymma samling bloggare hitta mig själv på sjunde plats.

Hela listan och kriterierna för hur bloggarna som ligger på den valts ut hittar du här. Missa heller inte intervjun med välförtjänta listettan Joakim Jardenberg (för övrigt en av de första i den här kategorin bloggar jag på allvar började följa och inspireras av), som bland annat innehåller tips för framgångsrikt bloggande.

Och är du intresserad av tidigare bloggtopplistor från Cision, inom helt andra kategorier såsom träning och ekonomi, är det bara att scrolla nedåt i det här flödet.

Blog’n’roll, som vi sa på min Bloggbyrå i vår begynnelse. :)

 

 

Om ett vitalt medielandskap och en mediebransch som gått och nästandött (mer lästips)

Om du igår läste mitt tips om framtidsläsning, så vill jag idag kontra med ett lästips som förvisso också är något av en morgondagens spaning, men som inte minst är en grymt bra och intressant beskrivning av de ganska många dagar som varit.

Det är Joakim Jardenberg som i helgen återpublicerade sitt inlägg från 2010, En gång i tiden fanns det ”en mediebransch”…, och det är lika läsvärt idag som det var i lördags och som det var i augusti 2010.

Hela inlägget (som tar en guldstund att läsa) slutar i en tes om att mediebranschen år 2022 är död. Och att det är en bra sak.

Ler lite åt tanken om jag hade vetat. Då när jag var sju och tvingade min släkt att via brev prenumerera på min hemmasnickrade nyhetstidning ”J-bladet”. Eller då när jag var 12 och drömde mig bort om en  journalistkarriär på New York Times. Eller då när jag som 14-åring lyriskt skrev det jättestora skolarbetet om det dära coola ”massmedia”. Eller då när jag som 22-åring för första gången ivrigt bänkade mig i JMK:s aula. Om jag då hade vetat att jag idag i mångt och mycket hade hållit med.

Slutrapp från #Webbdagarna Stockholm 2011

Idag var inte igår. Kunde inte bloggsammanfatta förmiddagen som igår eftersom jag helt enkelt inte var på plats på förmiddagen idag (oväntad jobbprio, sh*t happens). Och eftermiddagen fick inte heller en bloggrubbe som gårdagens på grund av 1. mer parallellt jobb och 2. dagen-efter-skumpa-seghet (som alltid lyckades jag mellan mingel, mousserande och mumsbitar på den sköna Pontus By The Sea-efterfesten igår glömma bort att det fanns en morgondag, men det var det i vanlig ordning värt).

Dagens förmiddag tänkte jag ta igen via streamningarna (grymt jobbat av @danehav!), och eftermiddagen återger jag nedan bara väldigt, väldigt kort. För mer fascinerande rapportering, besök till exempel bloggen á la @deeped som imponerande bra sammanfattar Webbdagsdagen här (referat av Cybercom och ”Creunaduon”),  här (”Positioneringsspåret” med Future Position XESRI och Jung von Matt) och här (referat av dragningen från möbler.se, paneldebatten med webbrepresentanter från Mathem, Ving, Sveriges Radio, Göteborg & co samt Socialdemokraterna).

Själv log jag som godast åt Jung von Matts presentation (imponerande kampanj de gjort med ”Mini Getaway” – varför utnyttjar inte fler företag och reklammakare positioneringstjänster och GIS??), blev mest open source-peppad av Björn Orrenius och Maja Hägerbro Remén från möbler.se, skrattade högst åt dagens utan tvekan bästa citat som nog ganska oplanerat (och grodrelaterat) levererades av Magnus Höij som en kommentar på att Ving.se:s Lisa Rönnberg var gravid: ”det var ingen överraskning för din man eller så?” samt blev (i vanlig ordning) mest imponerad av Joakim Jardenbergs presentation ”Internet om fem år” (<— hela preson hittar ni, förstås, på hans blogg) – kan vi enas om att han är webbsveriges bästa talare?! (@jocke: Stämpla dig själv i pannan med din tack-till-talaren-gåva, one thumb up-varianten förstås).

Internetworlds Facebooksida har redaktionen en schmutt samling länkar till både eget livebloggande, andras (bland andra mina, wohoo!) bloggposter, Flickr-album med mera. Och på Bambuser hittar ni i stort sett hela konferensen (minus det bästa med konferensen – minglet…) streamad.

Mitt spontana betyg är – om jag, som jag tror att Magnus Höij gärna vill att jag ska (…), måste välja mellan ”tumme upp och ”tumme ner – en tumme upp. Kan i ärlighetens namn inte säga att jag lärt mig så mycket nytt alls (efter x antal webbkonferenser börjar det nu, tyvärr, kännas som att man redan hört det mesta av de bästa). Men å andra sidan tror jag inte att jag tillhör den prioriterade målgruppen för #Webbdagarna. Att hålla låda på Stockholm Waterfront var hur som ett klokt val – lokalen är imponerande och ger hela konferensen en skön atmosfär. Däremot är det katastrofdåligt att ett nybyggt kongresscenter inte kan leverera bättre nät (#WiFiFail är bara förnamnet, fet ”dislike” på det). Tycker till och med att det, i väntan på det sladdlösa samhället (…) borde finnas eluttag i varje stol och laddningsstationer för mobiler etcetera, men det hör måhända till en annan bloggpost.

Hade jag en likestämpel skulle jag i alla fall göra flest tryck på de som jag efter dessa två dagar tycker förtjänar mest credd – arrangörerna! Mycket bra jobbat från morgon till kväll med ett mingelvänligt event som uppmuntrar till nätverkande. Tack!

Hipsters, hickjournalistik* och hutlöst utslitna ord

Som gammal (nåja…) JMK-student och en som vid sex års ålder bestämde sig för att bli journalist (alternativt författare. alternativt copywriter…), har intresset för journalistens roll i samhället och yrkesrollens utveckling ständigt fascinerat och intresserat mig. Så när en potentiellt superhet debatt kring ämnet återges av en av Sveriges bästa bloggare, är förväntningarna höga.

Förstå då besvikelsen när man läser det här. Inte över blogggaren (Brit Stakstons inlägg är fantastiskt bra på alla vis), men över den debatt som aldrig verkar få bli vad den borde vara, och särskilt där den, om någonstans, verkligen borde vara. Oavsett det är detta inlägg intressant läsning för den som har tid. Och det stärker åtminstone den uppfattning som jag redan 2004 kände av (fastän jag skulle komma att formulera deras exakta namn flera år senare) – att JMK behöver fler Anders Mildnar och Brit Stakstons.

*hickjournalistik – tyckte att benämningen i detta sammanhang var passande med tanke på definitionen av ordet hicka: någonting oönskat, upprepande och reflexartat…

Söker du lättsammare djupdykning inom det språkliga området rekommenderar jag istället, eller snarare också, dagens inlägg från copywritern Ulrika Good om Så. Galet. Utslitna. Ord. Del. Två. En skön och igenkännande skrattstart på veckan!

Sist för idag: en annan som vet hur man vänder orden. (Ansluter mig till länkmaffian och berättar att…) Joakim Jardenberg, @jocke, har blivit intervjuad av Fredrik Wass, @bisonblog, (som förörvrigt också tycker att något är ruttet i journalisternas rike) och uppmärksammas av Niclas Strandh@deeped, för användningen av ordet ”hjärnkoll” som han undrar om det är avsiktligt och Joakim Jardenberg bekräftar att det är. Som vän av ordlekar älskar jag ju det här, men den korta Wassintervjun är också i sig intressant där vi får veta varför vi inte ska bry oss om hur världen ser ut om tio år, eftersom det enda vi vet är att vi kommer att ha fel?”.

Och som den smarthipster Joakim Jardenberg är (if I may say, @jocke?). tror jag att hans ord kan vara värda att smått lita på.

Undrar du för övrigt vad som egentligen definierar en hipster? Svd:s Jenny Damberg har gått till botten med begreppet. I vanlig, tråkig dagstidningsordning utan länkar i texten, men i övrigt rolig läsning (tack Mattias Sjöstrand för FB-tips!).

Önskar en härlig start på veckan!


Postar pausfågel under #almedalen

Nej, jag ska inte dit (fastän det litegranna smärtar i mitt hjärta). Men tänker go all in mina första dagar på semesterveckanoch ta en liten, liten bloggvila (dock inte tillräckligt länge för att hoppa av #sommarkollo, förstås). Under tiden tycker jag att du som brukar läsa här istället kan lägga fokus på de som är i och bloggar/twittrar om Almedalsveckan – tror att de kan komma bidra med hyfsat mycket mer intressant än jag denna vecka skulle göra här!

Stora delar av ”sociala mediebubblan” är på plats, så givetvis finns det en Gotlandsgo’ uppsjö folk att följa de närmsta dagarna (4-10 juli). Själv tänkte jag ”bara” tipsa om två som jag tror kommer att sköta bevakningen långt utöver ”bara”:

  1. Emanuel Karlsten (@emanuelkarlsten). Jag följde honom förra året (då han var där i egenskap av Dagenredaktör) och tänker göra det i år igen. Missade du videoklippet ”sådant som klipptes bort” från förra året, som Emanuel återpostade i sin blogg häromdagen, så tycker jag att du ska ta dig en titt. Är en glad uppladdning för denna ”säsong”!
  2. Sociala Medieakuten, som jag tipsat om tidigare i år och som på Facebooksidan beskrivs så här: ”Under Almedalsveckan finns JMW på plats för att hantera akuta sociala mediefall. Det kan vara alltifrån att analysera konsekvensen av en obetänksam tweet under kvällsminglet till analys av hur genomslaget för ett parti blir under deras dag i de sociala medierna. Arbetsdagen för sociala medieakuten inleds med en livesänd analys av sociala mediediskussionerna dagen innan. Tillsammans med Jocke Jardenberg kommer JMW och dagsaktuella inbjudna panelmedlemmar att lyfta highs and lows i sociala mediesfären dagen innan. Och från nattens tweets under roséminglandet”. Tycker att upplägget låter fantastiskt och att loggan är riktigt skön.
    Den passar dessutom ypperligt för mig att ”låna  in” just idag, eftersom jag ändå tänkt posta en  pausfågel! ;)

Sociala medieakuten - JMW/Jardenberg

Ps. På tal om pippifåglar så stack Maria Hägglöf häromdagen lite ut hakan och undrade om inte Twitter håller på att dö. Tror hon kan ha rätt och undrar liksom henne var diskussionerna som idag pågår där istället kan tänkas ta plats – vad blir helt enkelt nästa anhalt? Själv har jag svårt att se att till exempel Facebook skulle fungera som ersättare (även om jag råkat hänga osedvanligt mycket där senaste tiden…), och även om Jaiku har en nostalgisk plats i många sociala mediehjärtan, känns det också lite märkligt att föreställa sig ett kollektivt återtåg dit.

Twingly Channels, som häromdagen öppnade upp för alla att starta egna kanaler, är ju egentligen också ett utmärkt forum, men där ligger fokus helt på ämnen istället för personer och kan ha svårare att uppnå samma ”dynamik” som Twitter, inbillar jag mig i alla fall.

Ja, ja, börja hur som med att läsa Marias post, om frågan intresserar!

Så. Nu pausar jag.

Hurra för #PSI-lagen!

Ont om bloggtid, men det här är viktigt – idag börjar PSI-lagen att gälla! Och, fastän det som Ted Valentin inledningsvis skriver,  ”låter lite småläskigt (en ny övervakningslag?)” – så är det en grymt positiv sak (vilket också Ted Valentin sen fortsätter med). Det handlar alltså inte alls om övervakning utan i korthet om att uppmuntra svenska myndigheter att göra all sin samhällsnyttiga data lättillgänglig för externa utvecklare, och därmed skapa möjligheter för nya och förbättrade tjänster att ta plats.

Hade hoppats hinna vidareutveckla mina tankar kring ämnet (och det är mycket möjligt att jag senare gör), men blir så länge en copy-paste av en text jag gärna ställer mig bakom (inte kanske så mycket i egenskap av ”entreprenör”, men åtminstone i egenskap av någon som fullt ut stödjer det mesta som uppmuntrar entreprenörsverksamhet, och inte minst –  öppenhet).

Den publicerades första gången igår, 2010-06-30, och är i huvudsak författad av  Jonas Lejon (ansvarig bland annat för tjänsten govdata.se), bearbetad av Joakim Jardenberg (bland annat projektledare för Makten och Öppenheten) och helt fri att kopiera (check!), bearbeta och vidarebpublicera enligt CC0:

”Kära generaldirektörer, låt oss tillsammans göra världen bättre!

Ni sitter sedan många år tillbaka på stora mängder data som är intressant ur flera aspekter. Det handlar om information som vi skattebetalare redan betalt för. Olika aktörer i samhället kan vidareutnyttja information för olika ändamål, t.ex. genom skapandet av nya e-tjänster, såväl kommersiella och ideella. Men ofta har det varit förknippat med stora kostnader och svårtillgängliga lösningar. Äntligen ser vi en ändring komma till stånd.

Att vi entreprenörer kan ta del av denna information även elektroniskt har vunnit laga kraft sedan idag, den 1:a juli 2010. Den så kallade PSI-lagen (Prop. 2009/10:175) öppnar upp för stora möjligheter att skapa tjänster som förbättrar vardagen för oss alla.

Att ni själva sitter på kunskapen att förädla denna information i viss mån är mycket möjligt, rent av sannolikt, men om fler får möjlighet att jobba tillsammans så kommer garanterat resultaten att bli ännu bättre. Det saknas sannerligen inte internationella exempel på de effekter man får av att släppa publikt data tillgängligt för vidareutnyttjande.

Vi vill därför uppmana alla myndigheter och deras chefer att snarast börja arbeta i PSI-direktivets anda och uppfylla den intention som lagen speglar. Citerar från regeringskansliets sida om PSI – vidareanvändning av information:

”Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter”

För att detta ska bli verklighet krävs i praktiken ett API till era tjänster. Vi vill därför med detta brev uppmärksamma er på behovet av att ni skyndsamt öppnar upp en sådan möjlighet. Först då kan vi börja jobba på allvar, och först då kan både ni, vi, lagstiftarna och samhället se den fulla nyttan av den utveckling som startar nu. Vi är många som är villiga att hjälpa till, så se det här brevet också som en utsträckt hand. Dialogen är igång, nu är bollen er.”

Läs gärna Joakim Jardenbergs inlägg (där jag för övrigt hittade texten ovan) som innehåller tänkvärda kommentarer till lagen liksom länkar till fler, framförallt entreprenörer, som bloggat kring samma ämne!

Och håller du med om att det här är något att fira och pusha för, följ uppmaningen och gör ett inlägg!


Ikväll ska det Superbrandas – gala o glamour…

Jodå, ikväll bjuds det upp till varumärkesdans, eller något liknande.

Det är hur som dags för Superbrands Awards, en gala jag har maestro Jardenberg att tacka för biljetten. Och jag kommer således garanterat hålla både huvudet högt och klänningen i rörelse för Mindparks bloggteam.

Klockan 18 kickar festligheterna på Berns igång, med bland annat galapinglan Tilde de Paula och talarna Rui Brites de Sousa, VD på hitta.se, och Camilla Wallander, marknadschef hos NK, på scen.

Först klockan 21 avslöjas årets topp 100 Superbrandslista och Sveriges Superbrand numero uno. De nominerade till årets mästartitel är redan publika och kampen om om bli ”Superbrand B2C 2010″ står mellan Marabou (off-topic-bonus: tokmysig tv-spelsinspirerad musik på sajten!) , Google, Apoteket, Orrefors och IKEA.

Har egentligen för dålig koll på urvals- och bedömningskriterierna för att komma med en välgrundad åsikt kring vem som borde vinna. Men utifrån ett konsumentperspektiv diggar jag alla kandidater, framförallt för att strävan efter en god företagspolicy (både internt och externt) tycks vara en gemensam nämnare. Och jag kommer troligen applådera varmt vem än som ställer sig på prispallen (även om förstås Google ligger mig snäppet varmare om hjärtat än exempelvis Orrefors…).

Superbrands förklarar sig i alla fall själva som ”en internationell och oberoende auktoritet inom varumärkesbyggande och marknadsföring, som i sina årliga publikationer beskriver historien om varumärken och företagen bakom dem”.

Kort sagt: Superbrands gillar varumärken och varumärken torde nog gilla dem eftersom organisationens huvuduppgift är att just premiera framgångsrika varumärken och att bidra till deras profilering. Dessutom ska de fungera som ett nätverk där tanken är att deltagande företag ska kunna bli lite bundis och ”dra nytta av  varandras erfarenheter”.

Stora är de hur som – idag finns Superbrands i totalt 86 länder, varav Sverige sedan 2004 är ett. Och liksom i övriga nationer genomför de här studier av landets starkaste varumärken inom B2B och B2C för att bland annat  ”främja kunskapen om framstående varumärken och deras betydelse på marknaden, samt lyfta fram och belöna Sveriges starkaste varumärken”.

Här kan du läsa mer om Superbrands och dess verksamhet och vill du ha kontinuerlig kläm på ”succesful branding” så spana in deras blogg.

Själv sticker jag, kvällen till ära, heller inte under stolen med att jag ser fram emot följande löften:

  • Mingle &  Goodie Bag
  • Cava and snacks will be served.

Ser också fram emot att, bland andra,  träffa  Mindparkarna @morris och @jennystrom liksom biljettvinnarna @lollalo (re-unionmys!) och @infoerik!

Någon annan som ska dit och dansa med varumärkesdansen?

Ett par avslutande ord om #Mindpark100

Är uppe i ett snöklätt, snowboardschysst och Gowallavänligt (!) men seg-dong-uppkopplat Kläppen just nu, så verkar det råda barmark på min bloggfront, finns så att säga ”förklarliga skäl”.

Måste dock trotsa segnätet och få ut detta tips om att läsa Joakim Jardenbergs Mindpark100-epilog (om du inte redan gjort det…) – ett vackert, avslutande inlägg om ett vackert, spännande projekt som tyvärr inte gick i mål.

Som en av skribenterna tycker jag förstås att det är synd att ett så fantastiskt kul initiativ inte resulterade i ”projektet med det perfekta resultatet” (aka 100 poster på 100 dagar). Samtidigt är jag inte övertygad om att det alltid är bättre att gå i mål än att snubbla någonstans nära målsnöret. Precis som Jardenberg påpekar ger det lärdomar, och framför allt tror jag att det är nyttigt med synliga målsnöressnubblingar då och då. Förhoppningsvis kan det inspirera fler att våga ta sköna initiativ, även om det innebär att samtidigt riskera ett ”misslyckande” (hur man nu väljer att definiera det…).

I vilket fall tycker jag inte att man bör underskatta det gamla ordspråket ”det är tanken som räknas” (åtminstone ibland och vad gäller somliga saker). Och tycker det är särskilt applicerbart när den ”tanken” ger en sån här hel drös av tänkvärda, lärorika och välformulerade blogginlägg (läs eller lyssna på dem du missat!), frambringade av enbart vilja, engagemang och (faktiskt!) bra redaktörskap!

Webbveckan – favoriter i repris ♥

Jag brukar inte skriva veckosummeringar (varför dubbelgöra det andra ofta gör bättre?).

Men. Den gångna veckan har, åtminstone personligen, bjudit på en kavalkad i värt-att-nämna-saker. Och eftersom jag inte hunnit blogga om dem ”as the happened”, kör jag nu.  Senare än tänkt men kanske värdefullt för den som ägnat veckan åt typ julfester…

(Börjar för övrigt med en högst personlig parantes):

Natten mellan lucialördagen och dagen-därpå bjöd på personliga insikter gällande teknik, telefoni och utelåsning. Iphone må vara en gudagåva, men ligger den och vibrerar i en väska i hallen klockan 04 och du gått och lagt dig spelar det ingen roll att den stödjer all världens kommunikationsformat. Folk kan sms:a dig, skypa dig, maila, facebooka, twittra och pinga dig -  hör du den inte så hör du den inte

Nåja. I söndags (13/12) var det (trots allt…) avslutningsståhej i Sweet Sunday Web Crunch-studion – skumpa och ballonger för firandet av en lyckad pilotsäsong där grabsen avverkat inte mindre än tio kalasavsnitt. Jag var inbjudan att joina publikflickorna, men med luciavakor färskt i minnet föll det sig så att jag kollade via webben istället – såsom väl #sswcrunch ändå är tänkt att ses :).

Missade du avslutningsshowen och saknar en sändning idag är den i alla fall en jag rekommenderar, där bland annat Annika Lidne och Paula Marttila rapporterade från fransoserna internationella konferensstolthet Le Web.

I måndags släppte Ted Valentin bokkartan.se”hyperlokalt boksök för begagnade böcker”, vilket åtminstone på Twitter verkade både efterlängtat och uppskattat. Och som jag sagt tidigare så tror jag på det hyperlokala formatet - tror och hoppas att det är sådant vi kommer att få se riktigt mycket mer av framöver (integrerat med riktigt mycket mer augmented reality-teknik).

”Lokala format” är något jag diskuterade vidare med mina bordsgrannar under tisdagens ”Julefrokost” som Joakim Jardenberg vänligt ordnade för oss Mindparkskribenter som bidragit med inlägg under året (har själv topphundrat med ett stycke om WordPress och ett annat om Dell Hell, blogg- och konsumentmakt).

I Stockholm hölls sammankomsten på Jacob’s krog (jodå, det hölls också en #mpjf 2 för söderbor dagen därpå) och jag vill bara säga att oavsett ni skriver Mindparkinlägg eller ej – ska ni har smörrebröd i huvfudstaden, så satsa på Jacobs! Upptäckte just att de även har takeaway och att det går utmärkt att beställa från webben…

I onsdags var dagens stora snackis SVT’s appkupp dearstevejobs.com – en fantastiskt kul idé som liksom bara bad om att bli viral och också blev det (se och lär av kampanjmakarna Forsman & Bodenfors vars ”webbintro” för övrigt är en av de få i kategorin ”välkommen-till-sajten-musik” jag faktiskt diggar). Hoppas också att kuppen får genomslag utöver att vara en folklig darling – det vill säga att vi faktiskt ser den i iTunes inom kort.

Natten mellan onsdag och torsdag twittrades nyheten om Bonniers nya läsplatta - ”prototypen av en digital tidskrift” - ut. Hittills får allmänheten hålla till godo med en konceptfilm och Bonniers tanke bakom detta är att ”sätta igång en diskussion om den digitala läsupplevelsen i allmänhet, och digitala läsplattor i synnerhet”. En tanke som redan verkat få fäste – har sett, hört och deltagit i diskussioner kring just detta på flera håll under veckan som varit.

Personligen tycker jag Bonniers koncept är riktigt, riktigt intressant och fingrarna spritter av ”vill-testa-begär”. Däremot är jag fortfarande lite (latmannamässigt) skeptisk till att behöva bära runt på flera ”devices”. Gillar (tyvärr) idén med att samla all media, information etcetera i en och samma pryl, även om det innebär att prestandan på respektive inbyggd grej inte alltid blir den allra mest optimala… Men. Som sagt. Bonniers idé är intressant, och det ska bli spännande att följa utvecklingen inom det här området, både hos Bonniers och konkurrerande aktörer.

Fredagen var kanske ändå veckans ”all time high” i webbnyheter mätt. Vaknade till lyckobeskedet att Bambuser äntligen släppt (aka ”fått igenom hos Apple”) sin iPhone-app, vilken bland annat Annika var snabb med att testa på säsongens sista träff för Social Media Lunch Club. Veckans fråga denna gång löd: ”vad var roligast/coolast/mest spännande inom sociala medier i år?”, och flera lunchare bidrog med spaningar som också  kom att handla mycket om vad vi kan hoppas på det kommande året.

Bland tankedelarana fanns Beata Wickbom , Mikael Zachrisson, Henrik Ahlén, Johan Lange och Judith Wolst och vad som sades kan ni se mer av här och här.

Roman Pixell, som också var med, hade redan innan ”förpostat” sitt svar på Twitter (och jag håller med honom, särskilt i punkt nummer 3):

  • @TheJennie 1. att de sociala nätverken inlett klareringen av personlig popularitet, dvs värdering i faktiska pengar… #smcLunch
  • …2. att de sociala nätverken rör sig i riktning mot egna valutor… #smcLunch
  • … 3. att de mobila gränssnitten verkligen slagit igenom brett och nått kritisk massa i de sociala nätverken #smcLunch

Åter på Blusterkontoret blev jag under fredageftermiddagen varse nyheten som jag tidigare blivit hintad om men då inte visste exakt vad och vem det skulle komma handla om- att Expressen får riktigt kompetent tillökning då Emanuel Karlsten lämnar sin redaktörstjänt på Dagen till förmån för en rätt annorlunda mediaplats. Spännande att se vart utvecklingen med denna nya konstellation bär hän (vilket jag om inte annat hoppas få här)!

Ja, och så sist men inte minst – alltmedan SAAB bromsar helt rullar det på betydligt bättre hos WordPress. Sent i fredagskväll fanns plöstligt version 2.9 ute och igår såg jag till att uppdatera alla mina bloggar (läs: två, snart drygt 3). :)  Gör’t du med!

Eftersom jag senaste dryga dygnet suttit nästintill ouppkopplad (men sysselsatt!) i obygden har helgens eventuella storhändelser passerat mig hyfsat obemärkt förbi. Men, via Jardenberg hittar jag den här fina kortposten av Steve Rubel, och håller med om att det är en attityd värd att dela. Värd att trycka upp på t-shirts rent av.

Nu jobbe, längte till lov och få min (dåliga?) humor stundom tillfredsställd här dessa klämtande sista dagar innan jul.

God söndag! _i_i_i_i

Webbhistoriska vingslag på ”15 år med internet i Sverige” #ind09

…och en hel del spaningar kring framtiden

Gjorde nyss ett nerslag på Internetdagarna. Eller okej, inte riktigt, men var i alla fall på (delar) av ett seminarium som hölls på Norra Latin i anslutning till det större eventet: ”15 år med internet i Sverige”.

Seminariet var anordnat av  Johan Groth, ”analytiker, entreprenör och Internetentusiast med lång erfarenhet av att arbeta med Internet som förändringsverktyg och fascinerad av den sociala webben och hur den påverkar våra liv”,  med stöd av .se, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som “verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige”.

Om jag säger att jag var yngst i publiken så överdriver jag inte. Till och med Joakim Jardenberg, en av de två talare jag hann med att se innan kaffepaus och återvändande till kontoret, hörde till de yngre förmågorna (därmed inte sagt att @jocke är så värst gammal, utan helt enkelt att jag är yngre än honom…).

Men en äldre publik gjorde inte seminariet torrt och tråkigt – tvärtom. Ett litet internethistoriskt vingslag så här på tisdagseftermiddagen var på riktigt antecknarstoff för intresseklubben! :)

Tanken bakom hela seminariet var att, med fokus snarare på användning och tillämpning än ren teknik, belysa internets utveckling i Sverige från 1994, ”ett symbolår för internets utveckling i Sverige”, fram till idag, året då Internetdagarna firar 15-årsjubileum.

Eller som programförklaringen också löd: “Mot framtiden med ett öga i backspegeln.

Joakim Jardenberg inledde med ett att spela upp ett skönt antikt modemuppkopplingsljud, och visa delar ur det underbara SouthParkavsnitt då ”internet försvinner” och tv-nyheterna inte längre har något att visa eftersom de inte får någon information. Sedan tog han oss vidare på en liten tidsresa ur eget perspektiv – ett som handlar mycket om mediebranschen.

Han pratade bland annat om hur valet-94 var det som definierade internet ute på det stora tidningsredaktionerna. Han pratade om ”internet tool box” som han reste land och rike runt och ”webbifierade” redaktioner med, om krånglande redaktionsmail levererade via UUCP och om Aftonbladets fantastiska resa från papper till nät -94/95 (då texttv-nyheter manuellt matades in i en dator, tog ett par kabelvarv runt Europa och sedan rullades upp som dygnet-runt-nyheter på nätet…).

Jardenberg visade även roliga exempel som Aftonbladets ”datamaskinskurs med Kurt Olsson och nämnde sitt ”Crack a Mac”, projektet som väckte internationell uppmärksamhet 1997.

Från lättsammare inslag gick han också över till att prata om de tyngre sakerna – de problem som dagstidningarna, delvis ”på grund av” internet, har idag; om den sedan 90-talet alltmer svikande publiken, om förlorade annonspengar då webbtjänster som Craigslist helt tagit över eftertextmarknaden, om tidningsredaktionernas frustration över att allmänheten blivit publicister och stjäl deras innehåll.

En slide bestod i meningen “An industry too big to bend is bound to break”, och det är någonstans där Joakim Jardenberg tror att vi är idag. Eller som han också uttryckte det: internet är en bråkig ungdom som trängt sig in mediebranschen” – en för mediebranschen kanske obekväm men oundviklig sak att tvingas förhålla sig till.

Den främsta fråga Jardenberg tror medieföretag måste ställa sig idag är “Hur ska vi på riktigt bli en del av internet?” och den roll han ser att medierna kommer att spela i framtiden är att hjälpa till att plocka fram och sprida bra berättelser som förtjänar det, snarare än att vara dem som ansvarar för att filtrera ut ”rätt information”.

Det filtret tror han istället kommer att flytta allt närmare användaren och gränsen mellan konsument och producent kommer helt att suddas ut. Tröskeln för att bli publicist håller helt enkelt på att bli avsågad och internet kommer att vara lika vardagligt som el i väggen och vatten i kranen.

Den alltför korta halvtimmen avslutade Jardenberg med det klassiska citatet “Teknik blir intressant först när den är tråkig” och att handefinitivt tror att internet är på väg någonstans åt det hållet”.

Därefter klev Pär Lannerö (@plannero) från Metamatrix på scen för att under sitt tema ”från internet via twitter till, ja, vadå?” ta oss igenom de 15 åren och dess olika typer av dialoger, bland annat genom skärmdumpar från de olika ”epokerna” (jo, för mig är bannemig ett år på internet motsvarande en hel epok…).

Att återge bilderna i ord gör ingen någon rättvisa (uppdaterat: spana då hellre själv in Lannerös Prezi), men de ord jag i alla fall fastnade för under hans genomgång var bland annat dem i följande mening: “Förr i tiden kommunicerade man i stora bitar och ganska sällan, numer kommunicerar man i små bitar och ofta”. Simpelt formulerat, men som mikrosammanfattning av  konversationsutvecklingen online – briljant!

Pär tog också upp sina funderingar kring att ”internet förut sades vara en motorväg man åkte på medan det idag snarare är en flod som forsar med en”, en reflektion jag till fullo kan känna igen mig i. Liksom hans avslutande, mer komiska konstaterande att vi ”gått från e,d,v till å,ä,ö”. :)

Vad efter-kaffet-talarna (Per-Olof Josefsson och Greg FitzPatrick) hade att tillföra kan jag tyvärr inte återberätta eftersom jag inte var där, men undrar ni kan säkert @johan_groth berätta :)

Inspirerad av Jardenberg och med vörnad för nätet och dess historia, bjuder jag avslutningsvis på det här: