It’s alive! Bloggen alltså – och social computing likaså.

Nu duggar det glest mellan inläggen här och det ber jag om ursäkt för. Men jag har, så att säga, fått prioritera andra publiceringsplattformar ett tag. Till exempel bloggen på Disruptive Media, där vi igår rapporterade om Twinglys nya wikitjänst mediebevakare.se – en sajt som enkelt, koncist och – tack vare användarnas egna input – relativt objektivt ska presentera och beskriva de olika bevakningsverktyg för sociala medier som marknaden idag erbjuder. Värd att spana in och sprida ordet om!

Har även blivit en del bloggande i samband med nya internetkunskapsfilmer. I onsdags publicerades en med Mattias Östmar om att enkelt hitta lagliga bilder på nätet (7 minuter du inte bör missa!), och veckan innan dess drygt 8 minuter med Peter Sunde som ger en riktigt bra lektion i spårning på nätet.

Ja, just det, och så har jag berättat mer om det riktigt stora och spännande projekt vi sedan några månader tillbaka (bland andra uppdrag) sysselsatt oss med – webbstrategi och sajtimplementation åt FiskarsGroup (något jag förövrigt också oundvikligt tänker på hemma morgon och kväll när jag plockar fram mina hållbara(!) Iittalamuggar…).

Den projektfas vi är i nu stavas ”mycket WordPress”, och det är kul – riktigt kul! Dels för att jag älskar att hjälpa företag gå mot bättre och framför allt öppnare lösningar (vilket jag ju mer än en gång förtydligat förr…), och dels för att vi i just detta projekt haft äran (jo, det är faktiskt en ära) att jobba med Tord Daniel Hedengren- en WordPressguru av rang (kan vara bra att känna till om du letar efter en).

Öppna lösningar är förövrigt något som både Disruptive Media och andra företag i branschen stödjer – och det gäller såväl i den externa kommunikationen som i den interna. Igårmorse var jag till exempel på ett både smarrigt och inspirerande frukostseminarium hos JMW där temat just var ”social computing internt”.

Inbjuden att prata kring det var Eva Fors, Affärsområdeschef för Information Worker och Microsofts expert på social computing (som även på Office-bloggen nyligen skrivit ett par rader om att hitta rätt kompetens inom sin organisation). Och fastän jag inte kunde relatera till allt hon sa (i mångt och mycket står Microsoft i min mening fortfarande mycket för stängda plattformar och system…) var essensen i det hon ville förmedla bra, och viktig.

Hon talade om värdet av den interna kompetensen och om vikten av att förvalta och framför allt sprida den vidare – både inom och utom organisationen. Att inte stänga in kunskap i låsta rum och vara prestigefullt dum nog (mitt ordval, inte hennes) att försöka uppfinna hjulet varje gång, utan att både vilja släppa ifrån sig egen kunskap och samtidigt våga låna av andra. Hon talade helt enkelt väldigt gott om värdet av att dela (sånt jag gillar, ni vet ;)) och om att kunskap ligger i nätverken - att den går kors och tvärs åt alla håll, och inte hierkiskt går att kontrollera från någon ledningstopp.

Och det är viktigt att tala om för det finns mycket inom det här området att göra – något man ganska snabbt blir varse om när man jobbar med kommunikation. Samtidigt har jag också stark tilltro till att mycket kan göras och kommer att hända nu - inte minst för att företag och organisationer i allt högre grad blir tvingade till det.

Precis som Eva nämnde kan inte en organisation fullt ut kontrollera kommunikationen bland sina anställda längre eller styra över vad som stannar och inte stannar i ett visst rum. I en tid där, som Brit Stakston uttryckte det, ”varje anställd har sin egen publiceringsplattform”, är det omöjligt (”what-happens-in-Vegas”-principen fungerar liksom inte längre – mina ordval, inte Brits…). Och det är en omöjlighet som i mitt huvud rymmer fantastiskt många möjligheter!

Nåja. Frukostksammankomsten begränsade sig inte bara till att handla om organisationer internt och hur ny tid, teknik, atmosfär och inställning påverkar dem i nya riktningar.

JMW:s Brit Stakston inledde med att tala om hela 2.0-begreppet och dess inverkan på samhället i stort – hur till exempel ”traditionella medier” närmar sig ”nya medier” (och vice versa) och hur nya medier, med allt vad det innefattar, i sin tur påverkar företag, konsumentbeteenden och samhällsstrukturer.

Precis som det igår morse var för kort om tid för att på djupet gå in på begrepp som Gov 2.0 (kort sagt: mer tillgänglig och demokratisk politik – typ opengov.se) och Health 2.0 (mer tillgänglig och demokratisk vård – typ omvård.se), tänker jag inte heller här göra overkill av ett redan tillräckligt långt inlägg.

Men, precis som Brit, kan jag verkligen rekommendera att googla begreppen och läsa på. För de är riktigt intressanta att lära sig mer om. Och när man väl gör det ökar också förståelsen för vilken faktiskt otrolig inverkan internet och dess sociala fundament har på allt som formar den tid vi lever i nu.

Brit tog även upp sådana siffror som kan kännas uttjatade men likväl tåls att upprepas (därför att varje gång man hör dem, sjunker de lite längre in):

  • Sommaren 1997 fanns det 35 ooo svenskar på Facebook. Idag är vi drygt 3,3 – miljoner.

Med de sista veckornas Facebookinvasion på nätet (allt från gillaknappar överallt till samarbeten och integration med företag som Spotify), kan man också på allvar börja undra om JMW:aren Björn Mellstrands spanande fråga ”Håller Facebok på att bli internet? ligger närmare sanningen än man vågar tro?

Själv är jag långt ifrån en hängiven Facebookare (för att vara den jag är och jobba med det jag gör, kan man nog våga påstå att jag hänger där i nästan skamligt lagom liten dos). Och som företag har de inte helhjärtat vunnit mitt bultande organ (varken godhet eller öppenhet har ju hittills definierat Facebook i någon större utsträckning). Men det finns en sak som Zuckerberg och hans utvecklingsgrabbar (jo, det är mest grabbar) verkligen förstått, och det är vikten av det som också Eva Fors pratade om – nätverken.

Där det finns goda förutsättningar att odla nätverk – där odlar vi människor nätverk. Där vi har stöd att utveckla och dra nytta av dessa nätverk, där gör vi det. Och när vi smärtfritt kan flytta med våra nätverk, låta dem osynligt flyta över olika gränser, träda in i nya sammanhang och dela våra upptäckter och erfarenheter även där, då gör vi gärna även det.

Det gäller på Facebook, det gäller inom organisationer och det gäller i samhället i stort. Nu handlar det bara (eh…”bara”) om vilka som är snabba och kloka nog att förstå sig på och våga välkomna de vertyg som gynnar dessa nätverks existens och alla de kunskaper som flöder där inom.

Woofer, Google och Wiki FTW – adda dina favoriter i min Wikifavoritwiki

Idag har det varit  ”No Google Day” – något jag sabbade redan knappa minuten efter morgonväckningen genom att gå in i Greadern. #epic-fail-och-hela-konkarongen.

Eller inte. Är hellre Googletorsk än Bingar internet en hel dag ”bara för att” (även om jag förstås  fattar grejen med initiativet – inte så urbota dumt som jag ger sken av att tycka). Däremot har det på grund av jobba-tok-mycket blivit en ”No Tweet Day”, något jag nyss tog igen på macrobloggen Woofer - tjänsten som skäller minimalismen ur Twitter och inte tillåter dig skriva mindre än 1400 tecken. Humor i klass med dagens stora skämtsnackis; den hackade skolmatsedeln!

Nog väl. Att jag diggar internetkultur är ingen nyhet under solen (eller bland molnen, som man väl påpassligast borde säga?) – ungefär lika uppseendeväckande som att prata svinflunsa vid det här laget… Men jag drar mig inte för att tjata old news en stund.

Internet är otvivelaktigt den bästa ”smittohärd” som kastat sig över mig – en liten glad bakterie som muterar, förökar sig och sprider glädje i min kropp kort sagt varje dag.

Och det finns mycket gott jag har att säga om webben – men det jag älskar den för mest är den utbredda vilja att dela kunskap som frodas här. Vad än man tycker att internet bidrar eller inte bidrar till, så är det i min mening denna ständigt växande, dynamiska kunskapsbank som gör det till en så i särklass häftig samhällsförteelse (en riktig agn bland beten, för att recykla sekelgamla substantiv).

Ett av de tydligaste exemplen är wikis (kan du inte historien bakom Wikipedias uppkomst så läs på. På Wikipedia. Förstås). Dynamiska och demokratiska kunskapskällor som så länge någon har intresse i att uppdatera dem aldrig blir ”out of date”. Joakim Jardenberg förde ämnet på tapeten igår genom att tipsa IDG om vad som konstituerar en Wiki.

Själv tänkte jag passa på att hylla wikifenomenet genom att lista några av mina favoritwiki’s just nu. Har du egna, fyll gärna på och bidra till min och andras kunskapsbank. Antingen i kommentarsfältet eller i den hypersimpla Wikifavoritwiki jag satt upp :) (var inte orolig, jag säljer inte ad-tjänster. Eller webbdesign).

TheJennie’s vardags/favoritwikis just nu:

  • Wikipedia – jamen-hallååå-såklart. Favvo sedan länge och förmodligen bra länge till.
  • Master List – (A Wiki of Social Media Marketing Examples) – om kampanjer och kommunikationsinsatser i Sociala Medier. Innehåller 1500 exempel från 65 personer. Har hjälpt mig hitta referenser och tips i den sociala mediestrategi jag jobbar med just nu.
  • WordPress Wiki – har lärt mig mycket om WordPressande och guidar mig dagligen genom min WP-resa, bland annat med tips kring schyssta plugins. 
  • Sweden Social Webcamp Wiki – bloggcamparnas” egna faktabank.  För mig nu snarare en nostalgisk ”walk down memory lane”!

Som sagt. Wiki FTW (och Google med. Men kanske inte lika mycket Woofer).